23948sdkhjf

"Glöm inte bort ledaren när bolaget köps upp"

LEDARE: ”Bakom varje framgångsrik substans står en person.”
Sverige är bra på innovationer. Gång på gång hamnar vi i topp när innovationsklimatet i olika länder utvärderas. Så också i EU-kommissionens nyligen publicerade rapport där Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland och Finland utmärker sig med ett innovationsklimat högt över EU-snittet. Det är naturligtvis uppmuntrande i tider som annars präglas av fritt fall i Pisa-rankning och tappat anseende för svenska lärosäten. Bland världens 100 främsta universitet finns nu bara Karolinska institutet sedan universiteten i både Lund och Uppsala ramlat ur listan, enligt en undersökning från Times higher educations som presenterades i början av mars.

Men det goda innovationsklimatet till trots, Vinnovas senaste rapport om utvecklingen för life science-sektorn i Sverige, visar på en oroväckande kräftgång. Antalet anställda i branschen fortsätter att minska, vilket till stor del beror på Astrazenecas nedläggningar i Lund och Södertälje. Dessutom minskar nu också antalet småbolag, bolag med 1-50 anställda, för första gången sedan mätningarna började 1998. Minskningen förklaras bland annat med svårigheten att skaffa kapital för de tidiga faserna och att fler projekt drivs längre innan bolag startas.

Och det kan förstås ses som negativt och som att myllan som större bolag ska växa ur har blivit magrare. Men frågan är om minskningen av antalet småbolag är så oroväckande. I takt med de senaste årens ökade tryck på att kommersialisera forskning är det en inte alltför vild gissning att en hel del bolag har startats utan att vare sig projekt eller forskare varit redo. Många hade sannolikt mått bättre av att mogna i den akademiska marinaden ett tag till för att sedan komma ut mer flygfärdiga. Eller inte komma ut alls. Bara för att man kan starta ett bolag innebär inte att man ska det.

Mer oroväckande är i sådana fall vara att svenska bolag i allt större utsträckning knoppas av till eller köps upp av utländska bolag. Visserligen leder uppköpen sällan till att svenska bolag läggs ner, tvärtom har det många gånger lett till att verksamheten i Sverige har ökat. Men i en verklighet där våra stora läkemedelsbolag med Pharmacia och Astrazeneca i spetsen lagt ner och kraftigt minskat sin verksamhet i Sverige finns inte längre någon naturlig plantskola för ledare som är med hela vägen till marknad och kommersialisering. Och med fler bolag som knoppas av eller köps upp i tidiga skeden blir antalet personer med den kunskapen färre och färre. En av knäckfrågorna är därför hur Sveriges goda innovationsklimat också ska resultera i kommersiellt framgångsrika life science-bolag. En lösning kan vara att titta utanför life science-bubblan och ta lärdom från andra branscher.

På Life Science Sweden vill vi inte bara bevaka life science, vill också bidra till att förbättra klimatet för sektorn. Under årets upplaga av ledarskapsseminariet Life Science Management Day den 25 mars på Operaterassen i Stockholm fokuserar vi på just betydelsen av det kommersiella ledarskapet och betydelsen av duktiga ledare. Därför instiftar vi också priset Årets life science-ledare och vill med det rikta ytterligare uppmärksamhet mot vikten av ett gott ledarskap. För bakom varje framgångsrik substans eller produkt står en person. Och det är dessa personer som är svensk life science.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063