nyligen tog in 120 miljoner dollar, motsvarande drygt en miljard kronor, till sin verksamhet var mångmiljardären Bill Gates en av finansiärerna.
Editas arbetar med
genmodifieringstekniken Crispr/Cas9. Den baseras på försvarsmekanismer som används av många bakterier för att skydda dem mot bakterieinfekterande virus och annat skadligt genetiskt material – bakteriofager och plasmider – genom att klippa sönder DNA- och RNA-kedjorna i bitar. Mekanismen har utvecklats till en metod som kan användas för att byta ut eller ta bort enstaka baspar eller längre sekvenser från arvsmassan hos alla typer av celler.
- Finansieringen visar på en stark tro på genmodifiering. Den ger en stark finansiell grund som kommer att möjliggöra genomförandet av flera projekt som över tid kan nå klinik, säger Editas vd Katrine Bosley till nättidningen Fierce Biotech.
bolaget bland annat en potentiell framtida behandling mot den genetiska ögonsjukdomen Leber congenital amaurosis, LCA10, som bland annat kan resultera i blindhet.
forskaren Feng Zhang från MIT och Jennifer Doudna, professor i kemi samt molekylär- och cellbiologi vid University of California, med flera. Båda var delaktiga i sin del av upptäckten av Crispr/Cas9-metoden, tillsammans med Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet samt avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Alla tre forskare har grundat varsitt bolag för att arbeta med tekniken.
en patenttvist för att utreda vem som har rättigheterna till Crispr/Cas9-tekniken, som väckt stort intresse inom life science-industrin. Patenttvisten har inte avskräckt bolag och akademiker från att arbeta med metoden.
Astrazeneca och Novartis är två av de företag som hakat på trendenoch många labtechföretag, som Sigma Aldrich och Thermo Fisher, säljer redan kit för tekniken.
BREAKING