Del 3: Vart har digitaliseringen tagit vägen?
Det finns många digitala lösningar som kan lyfta svensk sjukvård. Men tekniken används inte. Här ställs landstingspolitikerna till svars.
Varför har vården hamnat efter samhället i stort när det gäller införandet av digitala innovationer? I jämförelse med till exempel banker, Skatteverket, Försäkringskassan med flera.
Marie-Louise Forsberg Fransson: - Ställer mig lite frågande till påståendet. Har sjukvården hamnat efter? Om sjukvård halkat efter eller inte beror på vilka tjänster som jämförs. Tror att det är olyckligt att slå fast att hälso- och sjukvård som helhet har halkat efter bank, Skatteverket och Försäkringskassan. Till skillnad från dessa så har hälso- och sjukvården uppdrag/skyldighet att göra bedömningar och prioriteringar av olika tillstånd. Allt detta har vi redan åstadkommit:
Vad gäller mer standardiserade tjänster inom hälso- och sjukvård, där det inte bygger på bedömning och prioritering, är nog min bedömning att vi ligger väl i nivå med service till våra invånare. Vi har ett stort utbud av e-tjänster som till exempel:
- Hemtest Klamydia som är fritt att beställa.
- Listning/ omlistning på vårdcentral och tandvård.
- Receptförnyelse.
- Behandlingsprogram via internet (till exempel mot depression).
- Webbtidbokning till exempel screening (cytologi, mammografi) Andra enheter där patienten själv kan boka in tider är tandvård, blodgivning, provtagning, vårdcentraler.
- Tillgång till journalinformation, provsvar med mera.
- Sjukintyg.
- Egen vårdbegäran.
- Patienter kan också för vissa kvalitetsregister själva fylla i sina resultat för direktöverföring.
Därutöver har vi säker mejl med digitala brevlådor via 1177.se. Men svårigheter finns för mer komplexa bokningar där det till exempel behöver en kombination av anpassad lokal, utrustning och specialister. Vet inte hur många besök Skatteverket till exempel har per månad på sina sidor. Men 1177.se har i snitt 6 miljoner besök per månad och vi ser att det ökar hela tiden. Likaså kan vi se att nyttjandet av e-tjänsterna fördubblats sista året. Inom Örebro län är 46% av våra länsinvånare anslutna till e-tjänsterna på 1177.se. Om vi diskuterar digitala innovationer så tycker jag att vi svarar upp med motsvarande som de myndigheter vi jämförs med. Uppdraget är dock mer sammanhållet inom dessa myndigheter.
Vad krävs för att vården ska få tillgång till digitala lösningar? Måste lagen ändras, krävs det modiga politiska beslut och/eller krav från patienter eller personal?
Marie-Louise Forsberg Fransson : -Tror att det är en kombination av åtgärder som krävs för att vi ska få snabbare ska få en säker, enhetligare och jämlikare eHälsa-utveckling i Sverige. Invånare och patienter/brukares synpunkter och önskningar om tjänster är viktigt att ha med när vi utvecklar kravlistor över vad vi vill att de olika systemen ska kunna leverera. Liksom det är viktigt att noga lyssna in personals behov av väl fungerande system för dokumentation och beslutsstöd. I vissa fall krävs lagändringar. Nationella ordinationsdatabasen -NOD, är exempel inom det området.
Självklart krävs också tydlighet från både politisk- och tjänstemanna ledning i viljan att digitalisera mer. Önskar också ett tydligare " handslag" mellan stat och den samlade kommunala sektorn. Tydlighet behövs i ord men också pengar.
Utmaningar som vi har inom hälso- och sjukvården är till exempel att ersättningsformer och nationella uttag behöver ändras, där vi fortfarande jämförs utifrån fysiska besök och telefonrådgivning. Vi måste också tydligt skilja på vad är sjukvårdstjänster och vad är "allmänna" hälsotjänster.
Vad kan du göra i ditt landsting?
Marie-Louise Forsberg Fransson : -Utöver vad som beskrivits ovan kan nämnas att vi i Region Örebro län ligger långt framme vad gäller att använda video inom vård och omsorg. Video används för utbildning, föreläsningar, multidisciplinära ronder (där specialister samlas) samt vårdplanering på distans inom vårt län. Vi vill också utveckla vård via video, liksom landstinget i Västerbotten som ligger i framkant med (telemedicin). Vi i politiken har också gett i uppdrag att utreda hur vi kan utveckla vårdcentral på nätet men också andra sätt att bedriva vård och behandling digitalt.
Jag tror att vi har utmaningar inom verksamheten med förändringsledning, att anpassa och ställa om till att tänka "Digitalt först". Vi behöver också utveckla implementerinskunskap. Nationellt måste vi hålla samman fortsatt utveckling och finansiering av nationella plattformar för e-tjänster och vårdtjänster. De nationella tjänsterna måste förenkla både för verksamhet och invånare. Idag blir det ibland parallella spår för verksamheten pga otidsenliga lokala system.
Lokalt skall vi fortsatt arbeta med digitaliseringen som verksamhetsprojekt. Efterfrågan finns redan hos våra invånare. Vi har svårt att hålla jämna steg gällande efterfrågade e-tjänster.
Läs även:
Del 1 om digitaliseringen
Birgitta Andersson , centerpartistiskt oppositionsråd i landstinget Västmanland svarar på frågor om digitalisering.
"Varje landsting vill uppfinna sina egna hjul istället för att se vad andra redan har gjort."
Del 2 om digitaliseringen
Susanne Nordling , miljöpartiet, oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting.
"Idag är det nog många som står i startgroparna men inväntar infrastrukturen, riktlinjer och regler."
