Placeboeffekt påverkar alla
Tidigare har man tvivlat på att personer med svåra medfödda kognitiva funktionsnedsättningar påverkas av placeboeffekten. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att man har underskattat omedvetna sociala signalers inverkan på förväntanseffekter.
Placeboeffekten innebär att tankens kraft kan påverka kroppens funktioner, till exempel när ett sockerpiller lindrar smärta om vi tror att det är en riktig värktablett. Men det kan också handla om hur förväntningar på riktiga läkemedel påverkar hur väl dessa läkemedel fungerar. Placeboforskare har fram tills nu föreställt sig att den här typen av förväntanseffekter kräver högre intellektuella funktioner i hjärnans främre delar, som förmåga till abstrakt tänkande och att kunna planera för framtiden. Men detta visar sig nu inte vara hela sanningen.
– Våra resultat utmanar den rådande bilden av hur förväntanseffekter uppstår och vi kan nu föreslå alternativa, mer intuitiva processer som möjlig grund till placebo. Till exempel att man påverkas av förväntningar hos personer i sin omgivning som man läser av, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Analyser av 24 publicerade läkemedelsstudier, där personer med genetiskt betingad utvecklingsstörning har ingått, har genomförts. Samtliga har haft en IQ under 70 och de diagnoser som ingick i studien var bland annat Downs syndrom, fragil x och Prader-Willi. Hälften av studierna var så kallade open-label där alla deltagare fick verksamt läkemedel. Den andra typen var placebokontrollerade studier, där deltagarna inte visste om de fick placebo eller verksam medicin.
– Det enda som skilde grupperna åt var sannolikheten att få äkta läkemedel, säger Karin Jensen.
Slutsatsen är att outtalade förväntningar hos de som ger medicinen, eller på annat sätt är delaktiga i behandlingen, förändrar neurobiologin och i förlängningen också läkemedelssvaret hos patienten. Det är inte bara fakta som förmedlas till patienten som kan ge förväntanseffekter, utan även omedvetna sociala signaler som når patienten.
