Facebook-pengar till svensk proteinforskning
Nu är det klart att Chan Zuckerberg Initiative, en satsning Facebooks grundare Mark Zuckerberg och hans fru Priscilla Chan står bakom, har givit KTH, Scilifelab och KI forskningsanslag. Chan Zuckerberg initiative har som mål att bota alla mänskliga sjukdomar inom 100 år. Att mappa människans byggstenar i en cellatlas ska vara ett sätt att nå målet.
Vid KTH/Scilifelab arbetar Mathias Uhlén, Emma Lundberg, Jan Mulder, Adil Mardinoglu samt Fredrik Pontén med forskningsprojektet "Integration of single cell genomics and spatial proteomics". Forskningsanslaget ska gå till att integrera ny sekvenseringsteknik med befintlig inom ramen för Human Protein Atlas-projektet – ett projekt som Mathias Uhlén startade 2005 och som 2014 presenterade den första kartan över människokroppens proteiner.
– Det är verkligen roligt att vi har fått facebook-pengar och det är dessutom ganska mycket pengar, säger Mathias Uhlén som tillsammans med docent Emma Lundberg står bakom ansökan.
Arbetet kommer att ledas av Emma Lundberg som nu åker till Stanford under ett år för att jobba med det här initiativet och för att koordinera det det som sker i Sverige med det som sker i Kalifornien.
Att facebook skjuter in stora pengar i den här forskningen kommenterar Mathias Uhlén så här:
– Vi har haft en ganska jungfrulig resa som har fått jobba i 15 år med den här kartläggningen själva, men nu går alla de stora it-bolagen in med enorma pengar. Ingen kan ta i från oss den kartläggning vi redan har gjort. Men för att vi ska fortsätta att vara relevanta så krävs det att vi fortsätter att göra bra saker med de pengar vi fortsätter att få.
Projektet ska arbeta med att integrera nya tekniker som så kallad single-cell RNA-sekvensering och high multiplex imaging technologies till den spatiala data som redan finns i Human Protein Atlas. Detta med hopp om att kunna dra bättre slutsatser om hur människans celler är uppbyggda och skapa en mer informativ proteinatlas.
Forskarna kommer att börja med att studera bukspottkörtel och hjärta. Vid en förlängning kan man sedan fortsätta med människans övriga organ och vävnader. Det gemensamma målet för forskningen för de involverade parterna är nämligen att nå bortom de idag runt 300 kända celltyperna och börja kartlägga de andra 2 700 cellerna som forskar uppskattar finns.
Arbetet kommer att bedrivas med en så kallad open access-strategi där all all data som forskningen genererar görs publikt tillgänglig för alla.
