23948sdkhjf

Blod och hjärna - nya atlasprojekt på väg

Under veckans symposium om precision medicine i Stockholm, passar Scilifelab på att redogöra för vad som händer inom området i Sverige. Linn Fagerberg från protein-atlas-projektet avslöjar fler atlas-projekt på väg.

Mötet började med en kort genomgång av Scilifelab. Det presenterades av chefen Olli Kallionemi som en serviceorganisation. Det finns för forskare inom livsvetenskaperna och samarbetar med alla större svenska universitet. 

Först ut var Linn Fagerberg, forskare på KATH, men delaktig i Scilifelabs stora kartläggning av proteinet och sjukdomarnas patologi, the Human Protein Atlas. Sedan 2003 har hon jobbat tillsammans med professor Mathias Uhlén, för att utveckla och använda atlasen.

Relevant för dagens ämne berättade Fagerberg från forskarens håll om behovet av att göra medicinen mer specifik och personliserad.

- Vi har bland annat ett projekt där vi har tittat på generna. Cancer är väldigt olika hos olika människor! Mindre än 50 proc av generna var de samma i fler än 80 procent av patienterna, berättar Linn Fagerberg.

I en studie där över 8000 cancerpatienters data matades in, visades också att överlevnaden hos olika cancerformer för olika åldrar skiljer sig beroende på generna.

Det väckte en frågor av praktisk klinisk karaktär hos publiken:

- Jag hade två patienter med samma cancer, den ena dog och den andra lever fortfarande. Det här förde mig in på er sida och jag har försökt förstå vad som hänt med mina patienter utifrån patologiatalasen. Kan det gå att titta på gennivå och få svaret?

Spänningen bland seminariebesökarna steg. Finns det redan en praktisk användning för atlasen eller inte?

Linn Fagerbergs svar minskade entusiasmen en aning.

- Jag är rädd att atlasen än så länge inte går att använda för enskilda patienter, det kommer, men går inte idag. I den stora jämförelsen är det bara kön och ålder som finns med som datan, utöver cancerform och överlevnad, förklarade Linn Fagerberg.

Näsa fråga från publiken gällde kommande atlaser. 

- ja, vi tittar på att starta ett projekt där vi kan kartlägga blodet och plasma. Även hjärnan kan komma att få en atlas.

Senare samma eftermiddag kom Richard Rosenquist Brandell, från Karolinska Institutet och Genome Medicine Sweden och pratade om forskning som redan nu kan användas kliniskt.

- Vi jobbar för att barn med cancer redan i dag ska kartläggas genetiskt och få relevant behandling, sa han.

Per Arvidsson från DDD på Scilifelab berättade hur de hjälper till att ge anslag till projekt som kan få klinisk betydelse. Seminariet hölls 9 maj 2018 i Stockholm.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.313