23948sdkhjf

Precisionsmedicinen är här och i framtiden

| Av Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Precisionsmedicinen har potentialen att omdana vår sjukvård och förvandla dödliga sjukdomar till kroniska. Men var står Sverige i utvecklingen? Life Science Sweden frågade två svenska forskare.

En brittisk professor beskrev nyligen precisionsmedicinen som ”den heliga graal för framtidens hälso- och sjukvård”. Med en mer individualiserad vård ska patienterna få tidigare diagnoser, bättre riktade och avvägda behandlingar, något som i sin tur skulle förvandla vissa dödliga sjukdomar till kroniska, eller till och med förhindra att vi insjuknar alls. 

Det låter bra, men för den som försöker ringa in begreppet precisionsmedicin kan det tyckas något undanglidande. Life Science Sweden tog hjälp av två experter för att ta reda på vad det är och var Sverige står i utvecklingen. 

Martin Hallbeck är biträdande professor och klinikchef för Klinisk patologi vid Universitetssjukhuset i Linköping. Han håller med om att precisionsmedicin som begrepp kan vara lite luddigt. 

– Det låter modernt och jättebra, men vi har ju aldrig gett behandlingar helt slumpmässigt, utan det har ju alltid varit vårdens uppgift att ge den bästa behandlingen till rätt patienter. Så egentligen är det en gradvis förändring, även om vi i dag har fått mycket bättre verktyg för vår vård, med bättre diagnostik, läkemedel, operationstekniker och så vidare.  

Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik på Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, framhåller också nya tekniker som avgörande för det vi kallar precisionsmedicin.  

– Det handlar mycket om de nya metoderna kring gensekvensering, som gör det lättare att ställa vissa diagnoser. Här finns också fält som proteomik, metabolomik och imaging, som alla skapar nya möjligheter att bättre sortera patientgrupper och anpassa behandlingarna efter den enskilde, säger han. 

Richard Rosenquist Brandell är ansvarig för Genomics medicine Sweden, ett nationellt initiativ som samlar sjukvårdsregionerna, universitetssjukhusen, universiteten och näringslivet för att föra in genomik på ett standardiserat sätt över hela sjukvården. Detta ska lägga grunden för ett brett införande av precisionsmedicinens metoder i den svenska vården och inte minst ge alla i landet tillgång till ny diagnostik och behandling. 

Precisionsmedicinen är med andra ord inte bara en framtidsfråga. Redan i dag används metoderna, framför allt inom ovanligare ärftliga sjukdomar, cancer och hematologi. Och det kommer hela tiden nya biomarkörer och behandlingar. 

– I dag sekvenserar vi mellan 5 000 och 7 000 cancerprover per år i Sverige. Samtidigt har vi ungefär 60 000 tumörer per år, så vi vill skala upp antalet analyser. Nu sekvenserar vi 20-50 gener som vi analyserar i varje prov. Där vill vi komma upp till kanske 500 gener, säger Richard Rosenquist Brandell. 

Målet är att skapa rutinmetoder som vården kan använda, men också att bygga upp databaser som går att använda för vidare forskning. Tillsammans med Sveriges olika register skapar det en kraftfull kombination, och vi ligger långt framme i utvecklingen redan.  

– Genom Science for life laboratory kom Sverige tidigt upp på banan, och på Karolinska gör vi i dag helgenomsekvensering på alla som utreds för en ovanlig ärftlig sjukdom. Det vill vi att alla ska få tillgång till, oavsett var man bor.  

Att precisionsmedicinen ändå inte kommit längre har olika orsaker. Ibland har vi bakgrundskunskap om sjukdomsmekanismer, men det saknas bra diagnosmetoder. Tekniken kan vara dyr eller svårtillgänglig och rätt kompetens hos personalen kan saknas. Alla pusselbitar behöver finnas på plats. 

– Man ska också tänka på att om vi inte kan ge bättre vård till en patient, även om vi har en bättre diagnos, ja då är det kanske bättre att lägga resurserna någon annanstans, säger Martin Hallbeck. 

Frågan är då om vi verkligen har råd att införa denna specialiserade diagnostik och de nya behandlingarna. Klarar den pressade svenska vården att införa metoderna som krävs? 

– Det är en stor utmaning. Men samtidigt, om vi inte gör de här analyserna kan vi inte ge moderna läkemedel. Vi har helt enkelt inte råd att inte göra det, generellt är diagnostik kostnadsbesparande eftersom det ger rätt vård till rätt patient i rätt tid, säger Martin Hallbeck. 

Richard Rosenquist Brandell håller med. Han säger att man arbetar fram hälsoekonomiska modeller för att kunna väga olika kostnader och vinster mot varandra, men faktum är att det i vissa fall inte alls blir dyrare när tekniken utvecklas.  

 r ärftliga sjukdomar är det inte så stora skillnader i kostnader eftersom vi tidigare har fått sekvensera en gen i taget och det har varit dyrt. För cancer har det spenderats ganska mycket pengar för diagnostik tidigare, till exempel inom leukemier och här kan det till och med bli billigare, säger han 

Om man sedan räknar in effektivare behandlingar som minskar dödligheten och skapar ett bättre liv för kroniskt sjuka, kan initiala kostnader i dyr teknik mycket väl räknas som en god investering, snarare än en stor utgift. 

De nya metoderna kan till och med leda till en nydaning av hela vårdapparaten och att vi alla konsumerar mindre vård än tidigare.  

– Det kommer nog att behövas en omstrukturering av hur vi gör hälso- och sjukvård. Vi kommer ganska snart vara i ett läge när vi hittar riskgener för olika sjukdomar, vilket betyder att patienter tidigt kan anpassa sig till olika riskfaktorer, till exempel genom kosthållning och motion. Då kan vi undvika många sjukdomstillstånd redan från början, säger Martin Hallbeck. 

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Jobb & Karriär
Grundaren återvänder till Bactiguard

Valberedningen har lagt sitt förslag till ny styrelse.

Lovande behandling mot fentanylmissbruk

Göteborgsforskare hittar nya mekanismer bakom sarkom

Interaktion mellan proteiner visar på nya möjligheter för behandling.

Vi ses på Labdays i oktober

Lyckade resultat för Ecofilters rening av avloppsvatten 

Systemet ska rena antibiotikautsläpp från urin och avföring.

Ny vd till Senzagen

Nyhetsbrev

Dansk och svensk life science lyser

Terapeutiska probiotika, data som lagras i DNA och mindre biverkningar för barn med cancer, det var några av ämnena som avhandlades på mötet The future of Swedish and Danish life science.

Arkiv

Klarar sig från likvidation – tills vidare

Köper upp AI-teknik för embryon

Akademiska ska hitta parkinson tidigare

Nyemission för Biovica

Bolaget tar in 60 miljoner kronor. 

Ett steg närmare ett medel mot åldrande

Med en ny metod kan KI-forskarna ha hittat ett nytt medel mot åldrande. 

Uppsalabolagets parkinsonbehandling får godkänt av TLV

Genovis i kontrakt med megabolag

Ska utveckla analys av biologiska läkemedel.

Jobb & Karriär
Senzime förstärker med fokus på kommersialisering 

Får ny försäljningsdirektör och affärsutvecklingsansvarig. 

EMA-godkänt för Wuxi STA i Shanghai

Får pengar från Vinnova för att skapa nytt

Life science-företaget Inficure bio har beviljats miljonbelopp från Vinnova, som stöd till företagets produktutveckling.

Fulltecknat för Gradientech

Får utökat tillstånd för stamceller

Är ny vd för APL

1

Läkemedelsbolag tar in 60 miljoner till utveckling

Diabetes koppling till tarmfloran studeras

Han tar över på Karo

Nya data från Alligator

USA-patent till Biovica

Nytt samarbete för Sprint bioscience

Studieklart för Hansa

Ny vd för Apoteksgruppen

Eurocine lägger inte ner

Nätrapportering av biverkningar igång

Ny vd till Pharm assist

Framgångsrikt med renoverade lungor

Blir ledamot av kunglig akademi

Bantningspillret kan vara livsfarligt

Alligator är i gång

Neurovive tar in 28 miljoner

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.121