23948sdkhjf

Beröring från andra är annorlunda

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Hjärnan reagerar mycket olika på beröring av någon annan och om man vidrör sig själv. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Hjärnan tycks dämpa känslointryck från det berörda hudområdet när en person rör vid sig själv, enligt en ny studie från Linköpings universitet som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Upptäckten ökar vår förståelse för hur hjärnan skiljer på beröring av andra och när man rör sig själv.

Vi går inte runt till vardags och funderar på hur vi avgör vad som är vi själva. Men förmågan att kunna skilja på vad som är jag och vad som är andra personer är mycket viktig. Den första tiden i livet utvecklar det nyfödda barnet sin förståelse för var den egna kroppen slutar till stor del genom beröring av personerna som tar hand om det. Problem med självuppfattningen, som att känna igen sin egen kropps handlingar, är vanligt vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd. Medan det för de flesta inte känns kittligt om de försöker kittla sig själva, kan en del personer med schizofreni kittla sig själva, vilket tyder på att det kan finnas en skillnad i hur hjärnan tolkar känselintryck från den egna kroppen.

Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har tittat närmare på vad som händer i olika delar av nervsystemet vid beröring av andra jämfört med när en person rör vid sin arm på liknande sätt. De har funnit att hjärnan dämpar bearbetningen av känselintrycken från egen beröring.

I huden har vi känselkroppar, som reagerar på beröring, tryck, värme och kyla. Informationen om beröring skickas därifrån till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan där sinnesintrycket bearbetas i flera steg i olika områden i hjärnan. I den nya studien utförde forskarna olika experiment där försökspersonen låg i en magnetkamera (fMRI), som tog bilder av hjärnans aktivitet. Personen ombads stryka sin egen arm långsamt med handen eller fick veta att en forskare skulle stryka armen på motsvarande sätt. Forskarna undersökte hur de olika sorternas beröring var kopplade till aktivitet i olika delar av hjärnan.

– Vi fann en mycket tydlig skillnad mellan att bli berörd av någon annan och att vidröra sig själv. Vid egen beröring minskar aktiviteten i flera olika delar av hjärnan. Vi ser tecken på att den här skillnaden görs redan i ryggmärgen, innan sinnesintrycken bearbetas i hjärnan, säger studiens huvudförfattare Rebecca Böhme, postdoktor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid LiU i ett pressmeddelande.

Fynden ligger i linje med en teori inom forskning om hjärnan, som går ut på att hjärnan försöker förutse effekten av allt vi gör. Följaktligen lägger hjärnan inte lika stor vikt vid sinnesintrycken som den egna kroppen ger upphov till, eftersom informationen dessa intryck ger är förväntad. I ett av experimenten i studien berördes försökspersonernas arm med tunna pinnar av olika tjocklek, samtidigt som armen blev bestruken av den egna handen eller en annan person. Det visade sig att förmågan att uppfatta samtidiga känselintryck trubbades av när försökspersonerna strök sin egen arm. Kanske är detta fenomen en förklaring till varför vi ofta gnuggar på det onda stället när vi exempelvis har slagit i en kroppsdel.

– Våra resultat som pekar mot att det finns en skillnad redan i ryggmärgen när det gäller bearbetningen av sinnesintryck från egen beröring jämfört med beröring av en annan person är väldigt intressant. När det gäller synsinnet har forskning visat att det sker bearbetning av sinnesintryck redan i näthinnan, och det vore intressant att titta närmare på hur hjärnan modulerar bearbetningen av känselintryck på ryggmärgsnivå, säger Rebecca Böhme.

Forskningen har finansierats med stöd av ALF-medel från Region Östergötland.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Biomarkör kan avslöja okontrollerad astma

Emission för Redwood

Positiva data för Cantargia

150-åring skrivs om vid högt tryck

Periodiska systemet firar i år 150 år. Under detta jubileumsår presenterar Chalmersforskaren Martin Rahm ytterligare en dimension till systemet vilket ger helt nya förutsättningar för materialforskning.

“Register och journalsystem borde vara samma sak”

Astra köper förtur av Sobi

Nyhetsbrev

Ny chef för Uppsala Bio

Arkiv

Svensk hälsohub öppnar i Kina

2

Nytt avtal för Alligator

Dina vaccinationer kan samlas digitalt

Ny studie: Kolesterolläkemedel kan förebygga levercancer

Godkänt för Sprint

Nya fynd kring diabetes

Nytt sätt att känna smärta upptäckt

Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Upptäckten kan få betydelse för att förstå kronisk smärta bättre.

Ny topp till Apotekarsocieteten

Efter Senzagen: Här är Anki Malmborg Hagers nya vd-jobb

Ska leda e-hälsobolag för smärthantering.

Inflyttningsklart i nya huset på Medicon village

Nu slås portarna upp till den nya huvudbyggnad. I och med detta är det mer än 2000 personer som arbetar på Medicon village.

2

Ska göra karta över hjärnan

Karo värvar från Atlas copco

Addlife köper danskt

Anorexi mer än en psykiatrisk sjukdom

Genombrott för ebolamediciner

Två av fyra läkemedelskandidater som testats sedan november 2018 har visat sig signifikant minska dödligheten bland de smittade testpersonerna. Nu avbryts studien.

EU går ihop kring restnoterade läkemedel

Exklusiv inlicensiering för Calliditas

Hon får Fernströms pris

Hittade orsak till ALS-symptom hos spädbarn

Prestigepris till svensk Alzheimerforskare

Redwood i hamn med fas II

Så funkar NT-rådet

Biogaia in i Uruguay

Örebro värvar chef från Västerbotten

Ny vd på SwedenBio

Toppuppdrag för Anders Blanck

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.213