23948sdkhjf

Beröring från andra är annorlunda

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Hjärnan reagerar mycket olika på beröring av någon annan och om man vidrör sig själv. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Hjärnan tycks dämpa känslointryck från det berörda hudområdet när en person rör vid sig själv, enligt en ny studie från Linköpings universitet som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Upptäckten ökar vår förståelse för hur hjärnan skiljer på beröring av andra och när man rör sig själv.

Vi går inte runt till vardags och funderar på hur vi avgör vad som är vi själva. Men förmågan att kunna skilja på vad som är jag och vad som är andra personer är mycket viktig. Den första tiden i livet utvecklar det nyfödda barnet sin förståelse för var den egna kroppen slutar till stor del genom beröring av personerna som tar hand om det. Problem med självuppfattningen, som att känna igen sin egen kropps handlingar, är vanligt vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd. Medan det för de flesta inte känns kittligt om de försöker kittla sig själva, kan en del personer med schizofreni kittla sig själva, vilket tyder på att det kan finnas en skillnad i hur hjärnan tolkar känselintryck från den egna kroppen.

Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har tittat närmare på vad som händer i olika delar av nervsystemet vid beröring av andra jämfört med när en person rör vid sin arm på liknande sätt. De har funnit att hjärnan dämpar bearbetningen av känselintrycken från egen beröring.

I huden har vi känselkroppar, som reagerar på beröring, tryck, värme och kyla. Informationen om beröring skickas därifrån till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan där sinnesintrycket bearbetas i flera steg i olika områden i hjärnan. I den nya studien utförde forskarna olika experiment där försökspersonen låg i en magnetkamera (fMRI), som tog bilder av hjärnans aktivitet. Personen ombads stryka sin egen arm långsamt med handen eller fick veta att en forskare skulle stryka armen på motsvarande sätt. Forskarna undersökte hur de olika sorternas beröring var kopplade till aktivitet i olika delar av hjärnan.

– Vi fann en mycket tydlig skillnad mellan att bli berörd av någon annan och att vidröra sig själv. Vid egen beröring minskar aktiviteten i flera olika delar av hjärnan. Vi ser tecken på att den här skillnaden görs redan i ryggmärgen, innan sinnesintrycken bearbetas i hjärnan, säger studiens huvudförfattare Rebecca Böhme, postdoktor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid LiU i ett pressmeddelande.

Fynden ligger i linje med en teori inom forskning om hjärnan, som går ut på att hjärnan försöker förutse effekten av allt vi gör. Följaktligen lägger hjärnan inte lika stor vikt vid sinnesintrycken som den egna kroppen ger upphov till, eftersom informationen dessa intryck ger är förväntad. I ett av experimenten i studien berördes försökspersonernas arm med tunna pinnar av olika tjocklek, samtidigt som armen blev bestruken av den egna handen eller en annan person. Det visade sig att förmågan att uppfatta samtidiga känselintryck trubbades av när försökspersonerna strök sin egen arm. Kanske är detta fenomen en förklaring till varför vi ofta gnuggar på det onda stället när vi exempelvis har slagit i en kroppsdel.

– Våra resultat som pekar mot att det finns en skillnad redan i ryggmärgen när det gäller bearbetningen av sinnesintryck från egen beröring jämfört med beröring av en annan person är väldigt intressant. När det gäller synsinnet har forskning visat att det sker bearbetning av sinnesintryck redan i näthinnan, och det vore intressant att titta närmare på hur hjärnan modulerar bearbetningen av känselintryck på ryggmärgsnivå, säger Rebecca Böhme.

Forskningen har finansierats med stöd av ALF-medel från Region Östergötland.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Ny metod vid spårning av droger

Ett salivprov kan ersätta urinprovet vid spårning av alla vanligast förekommande droger. Detta efter att en ny metod utvecklats på Sahlgrenska.

Hamlet får testa högre dos

Orsakssamband mellan överflödigt kroppsfett och hjärtkärlsjukdom

Kassaklirr för Cereno

Tar fram AI-stöd för ambulanspatienter

Ett AI-beslutsstöd för akutvårdspersonalen som baseras på inmatade patientdata. Det är målet med ett projekt vid Högskolan i Borås.

Forskare närmare förklaring till smärta vid reumatism

Nyhetsbrev

1

Positivt från Immunicum

Arkiv

Stor diabetesstudie kartlägger komplikationer

Första resultat från observationsstudien Careme visar att njur- och hjärtsvikt är de vanligaste första kardiovaskulära komplikationerna vid typ 2-diabetes.

Hon tar över när vd:n lämnar Sprint Bioscience

Läkemedlet som fördröjer diabetesdebut

Ett läkemedel som riktar sig mot immunsystemet har visat sig kunna fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes. ”Ett steg närmare vårt ultimata mål: en framtid utan typ 1-diabetes.”

SwedenBio efter regeringens debattartikel – Upp till bevis

I en debattartikel skriver statsråden Ibrahim Baylan, Matilda Ernkrans och Lena Hallengren att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Detta väcker förhoppningar, men nu är det upp till bevis svarar SwedenBio.

Follicum stärker teamet när klinik närmar sig

Kinesisk miljardaffär för Stockholmsbolag

Bröstmjölk och läkemedel får egen biobank

Ett nytt, stort europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor.

Han utvecklar personlig behandling av IBD

Svensk innovation minskar risken för hjärnskador

Ett flertal oberoende tester av hjälmar för olika fritidsaktiviteter har en sak gemensamt. De modeller som ligger i topp är oftast utrustade med MIPS-teknik, en svensk innovation utvecklad av forskare på Karolinska Institutet och KTH, som nu även lanseras i en helt nyutvecklad hjälm för byggare och anläggare.

Kärlen stela hos feta redan i tonåren

Övertygande data om bröstcanceröverlevnad

Miljardinvesteringar och plantskola för 1000 bolag

Nytt partnerskap för Bactiguard

Framtidens reningsverk invigt

Med nya processer ska dagens avloppsreningsverk utvecklas och kunna ta hand om mycket mer än i dag. För några dagar sedan invigdes en fullskaleanläggning som förutom fosfor och kväve även ska kunna rena bort läkemedelsrester. Vi deltog tillsammans med 130 personer vid invigningen av Stengårdens avloppsreningsverk i ett blåsigt men soligt Simrishamn.

Nya data från Medivir

Vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad dödlighet

Rekryterar tidigare OS-skidskytt till vd-posten

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Nuevolution löser dansk patentstrid

Cereno redo för fas II

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

Samarbete för framtidens läkemedelstillverkning

Från börsen till startup

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.15