Krav för biobanker standardiseras
Standarden är ett resultat av 15 länders arbete med att sammanställa krav som möjliggör för biobanker att säkerställa och visa kompetent hantering. Sverige har haft en stark roll i det globala standardiseringsarbetet. Biobankerna på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska institutet, Region Skåne och Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Uppsala biobank, Nationella biobanksrådet, Laboratoriemedicin på Örebro universitetssjukhus deltagit i arbetet som SIS har projektlett.
– Den största nyttan med det här globala arbetet är att man kommer att kunna jämföra olika forskningsresultat med bättre kvalitet och större säkerhet när det finns ett standardiserat sätt att sköta biobankningen av provmaterialet, säger Lena Morgan, projektledare SIS, Swedish Standards Institute i ett pressmeddelande.
Standarden har nu publicerats som svensk standard i svensk översättning, SS-ISO 20387:2019 Bioteknik - Biobanker - Generella krav för biobanker.
– Att implementera och använda standarden ger en spårbar kvalitet på prover för senare kliniska analyser samt stöd till svenska forskningsresultat. Forskare och granskare kan lättare bedöma forskningsmaterialets kvalitet och jämföra forskningsresultat internationellt med hänvisning till att standarden följs och efterlevs. Med tanke på att forskning är internationell är det logiskt, säger Lena Morgan.
Standarden anger allmänna krav för kompetens, opartiskhet och enhetlig drift av biobanker inklusive krav på kvalitetsstyrning för att säkerställa lämplig kvalitet på biologiskt material och data som ingår i biobanken. Standarden kan användas av alla organisationer som bedriver biobankverksamhet, inklusive biobankverksamhet med biologiskt material från flercelliga organismer (till exempel människor, djur, svampar och växter) och mikroorganismer för forskning och utveckling.
