23948sdkhjf

Forskare närmare förklaring till smärta vid reumatism

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

– Att inflammation gör ont vet vi. Men smärtan kan dyka upp redan innan det finns tecken på inflammation i lederna och kan fortsätta vara ett problem även efter att inflammationen har läkt ut. Vi ville hitta mekanismer som kan förklara det, kommenterar Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där kroppens egna försvarsceller angriper brosk och ben i lederna. Sjukdomen drabbar ungefär en på hundra personer i Sverige.

Läs också: De får årliga reumatologipriset

Det första symtomet är ofta enbart ont i lederna. Men redan innan smärtan kommer producerar kroppen försvarsmolekyler, så kallade autoantikroppar, mot proteiner i leden. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur dessa antikroppar kan generera smärta.

I studien gavs broskbindande autoantikroppar till möss som fungerar som modell av mänsklig ledgångsreumatism. Djuren utvecklade då en ökad smärtkänslighet redan innan forskarna kunde se några tecken på ledinflammation. Även antikroppar som hade designats för att inte kunna aktivera immunceller och starta inflammation, gav ett smärtbeteende hos djuren som tyder på en ökad smärtkänslighet i lederna.

Antikropparna som orsakade beteendeförändringen visade sig bilda så kallade immunkomplex i lederna, bestående av ansamlingar av antikroppar och broskproteiner. Dessa immunkomplex visar sig aktivera smärtceller via en speciell typ av receptor, så kallade Fc-gamma-receptorer, som forskarna upptäckte fanns på smärtnerver i vävnaden.

När forskarna odlade smärtnervceller från mössen såg de att cellerna aktiverades när de kom i kontakt med antikroppskomplexen. Den processen var beroende av Fc-gamma-receptorerna på nervcellerna, men krävde inte närvaro av immunceller. Antikroppar i komplexform kan alltså fungera som smärtgenererande molekyler i sig själva, de behöver inte immuncellernas aktivitet, förklarar Camilla Svensson, som är en av studiens två huvudförfattare.

– Antikroppar i de här immunkomplexen kan aktivera smärtnerver direkt, och inte som man tidigare har trott som ett resultat av den destruktiva ledinflammationen. Antikropparna kan påverka smärtnerverna även i tillstånd utan tydlig vävnadsskada eller inflammation, säger hon.

Försöken är gjorda i möss, men forskarna visar att även människans smärtnervceller har antikroppsreceptorer som är funktionellt lika receptorerna de hittade på nervcellerna hos möss, vilket ger dem anledning att tro att fynden är relevanta även för människa.

Studiens resultat kan förklara de tidiga smärtsymtomen hos patienter med ledgångsreumatism. Men led- och muskelvärk är vanliga symtom även vid andra autoimmuna sjukdomar, och eftersom den nu funna mekanismen verkar genom den generella delen – ”skaftet” – på autoantikropparna, tror forskarna att den kan förklara icke-inflammationskopplad smärta även vid andra autoimmuna sjukdomar.

– Genom att öka vår kunskap om de molekylära mekanismer som ligger bakom antikroppsmedierad smärta hoppas vi lägga grunden för utveckling av nya sätt att minska smärta vid ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar, säger Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och den andra av studiens två huvudförfattare.

Mer om: RA
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu
1

Ny metod hittar aggressiva tumörer

Sverige del i enorm kartläggning av arters dna

Prebiotikabolag noteras

Nätjournaler inte så jobbiga som väntat

Forskningsproppen närmar sig - nu kommer inspelen

Inför forskningspropositionen hösten 2020 börjar inspelen från branschens aktörer komma. Stiftelsen Forska Sverige har lämnat sina synpunkter på regeringens forskningspolitik.

Mindre antibiotika till djur

Försäljningen i Europa har minskat med 32 procent sedan 2011, visar ny rapport.

Nyhetsbrev

1

Mediciner ger kaxig fisk

Arkiv

Läkarförbundet anmäler Sverige till EU-kommissionen

– Sveriges läkare har fått nog. Läkarförbundet anmäler Sverige till EU-kommissionen, säger förbundets ordförande Heidi Stensmyren. Det är de dåliga möjligheterna till fortbildning som ligger till grund för anmälan.

KS först med ny cancerbehandling

Jobb & Karriär
Hon lämnar Athera – efter 13 år

Vd-byte i Athera när Carina Schmidt går vidare till nya uppdrag – James Hall tar över.

De får 28 nya professorer

Bioscience: Tekniker för framtidens hälsa

Arocell gör studie med Tammerfors sjukhus

Oasmia vill ta in 400 miljoner

Ny tillverkare för genterapibolaget

Prövar låginflammatorisk kost mot barnreumatism

På Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling vid inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar.

Första läkemedlet för bara en patient

I en ny artikel beskrivs det förmodade första fallet av ultra-personalized medicine – ett läkemedel till en åttaårig flicka med en ovanlig genetisk sjukdom.

Tomater trolig källa till salmonella

Ett 70-tal personer har smittats av salmonella. En utredning visar att småtomater är den troliga källan till utbrottet.

Förseningar tynger Biogaia

Rosling ger namn åt nytt folkhälsocenter i USA

Galderma bygger nytt

Planerar ny tillverkningsanläggning i Uppsala och visar upp lovande resultat från studie med ready to use-lösning av botulinumtoxin.

Här tjänar man bäst

Jättarna hamnar utanför i ny lista över de biopharma-bolag som betalar bäst.

Myndigheten varnar: Kosmetika används fel

Hallå där Anders Blanck

1

Krönika: Den här stan är stor nog för oss båda

Jobb & Karriär
MSD-topp till Lif

Jobb & Karriär
Hon ska leda Boehringer Ingelheim

Studie: Ökad överlevnad vid obotlig bröstcancer

Krönika: Våga satsa på stora marknader

Alzinova byter tillverkare

Bukfetma farligare för kvinnor än män

Jobb & Karriär
Skyndar på utvecklingen av AI

1

Missnöjd med budgeten

Bästa inkubatorn finns i Umeå

Cellavision köper bolag för 268 miljoner

Jobb & Karriär
Ny HR-direktör till Link

Se alla Medlemsnytt

ZEISS One-hour Seminar

Learn how you can benefit from ZEISS LSM 900 in less than an hour!

One-hour Seminar

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Om du är intresserad av "Live Cell Imaging in Different Technologies", är den här workshop för dig!

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Alitea-varumärket firar 40 år!

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Klovakuumpumpen Mink MV 0312 B från Busch Vakuumteknik – effektiv och tillförlitlig

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop vara bara för dig!

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop vara bara för dig!

Flexicon lanserar PF7

Sänd till en kollega

0.168