Forska Sverige: Oroväckande trend
De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige och uppgick år 2017 till drygt 422 miljarder kronor. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar som främst drabbar äldre människor och andelen 80-åringar eller äldre förväntas öka med 40 procent inom 9 år.
– För att klara denna utmaning är hälso- och sjukvården i mycket hög grad beroende av att Sverige har en stark forskningsbas som kan bidra till att på ett mer effektivt sätt förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar. Det är därför allvarligt att de statliga investeringarna i forskning och utveckling fortsätter att minska i förhållande till BNP, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.
Läkemedelsföretagen i Sverige bidrog med 82 miljarder kronor i exportvärde år 2018 och spelar därmed en stor roll för landets statskassa. Dessa företag är beroende av att Sverige tillhör de ledande nationerna inom FoU för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet i landet.
Företagen och vården är bara två exempel på verksamheter i samhället som är beroende av att Sverige har en stark forskning. Siffrorna i den här lägesrapporten visar dock oroande trender:
- De statliga investeringarna i FoU fortsätter att minska i förhållande till BNP.
- Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska. Mellan år 2004 och år 2017 halverades antalet startade prövningar.
- Sverige tappar position inom forskningskvalitet i internationell jämförelse.
- I läkemedelsföretagens svenska verksamhet har andelen helårsarbeten inom FoU minskat med 61,8 procent på 10 år.
– För varje krona som används till sjukvård investerar staten mindre än två öre på medicinsk forskning. Denna andel bör på sikt fördubblas. Det skulle gynna patienterna och vara samhällsekonomiskt lönsamt. Det skulle dessutom förbättra möjligheterna att behålla och attrahera företag att bedriva sin FoU-verksamhet i Sverige, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.
