"Sverige är ett mindre land än vi vill erkänna"
1. Hälsan är det viktigaste vi har
Vi pratar mer om hälsa än ohälsa eller vård, vilket är en stark signal om att vi börjar bli redo för prevention och hälsofrämjande insatser i större utsträckning.
Däremot är det tydligt att ansvaret för vår hälsa hamnar på oss som individer - det är bara vi som kan göra något åt vår situation genom våra beteenden. Genom teknik, egenvård och delaktighet - kombinerat med vård utanför sjukhusen hamnar mer ansvar på oss.
Där vi tidigare fokuserat på patienters och medborgares hälsa är det fler röster som förstår att även vårdgivarens hälsa också är avgörande för kvaliteten på insatserna. Det gäller såväl personalen, som organisationen och arbetsmiljön.
2. Kommunerna måste med på vårdtåget
Om vi tycker att det är krångligt att samverka mellan 21 regioner så blir utmaningen mer spännande när vi förstår att i takt med att vi "knuffar ut" patienter från sjukhusen, så kommer 290 kommuner att behöva ta ett större ansvar för vår vård och hälsa.
I samma linje som vi förflyttar oss från reaktiv vård till proaktiv hälsa, förstår vi också att vi inte är friska i regionen, utan i hemmet eller hos vår arbetsgivare. Regionerna har ingen data om oss som friska, vilket innebär att de inte kan agera eller ta beslut om vår hälsa - eller hälsofrämjande aktiviteter utan att få tillgång till våra livsstilsparametrar, som finns i samhället i övrigt.
Även vårdprofessionerna i kommunerna har ofta en lägre utbildningsnivå, vilket bör justeras när fler patienter ska vårdas i hemmet.
3. Människan är viktigare än alla teknologier
Som en förlängning på diskussionen om hälsa är det viktigt att förstå att oavsett hur många aktivitetsarmband vi har hjälper det oss inte att vara i hälsa förrän vi agerar på informationen som de ger. Det är du som måste vara engagerad i din hälsa.
Efter flera år av diskussion om hårda värden och nya teknologier finns en tydlig mottrend som tar fram de mänskliga aspekterna av vår relation till dessa. Med Artificiella intelligenser och gentekniker känner vi ett behov av mer diskussion om etik.
4. Resultatet av beslut är viktigare än beslutsunderlaget
Vi måste våga ta beslut. Även uteblivna beslut har en konsekvens och i en tid av stora omställningar och möjligheter är det viktigare än någonsin att besluta, mäta, utvärdera - och ta nya beslut.
I Sverige vill vi gärna ha enorma mängder evidens innan vi går till handling. Men trots detta så tvekar vi ändå - och känner osäkerhet. Inom exempelvis precisionsmedicin är dessa evidens på populationsnivå, vilket har väldigt lite värde för oss som individer - då vi inte är som populationer, utan mängder av avvikelser från dessa. Då måste vi ta beslut, men följa upp genom monitorering för att mäta den individuella effekten och sedan ta nya beslut om justering.
På samma sätt kanske vi i alla avseenden inte behöver big data - utan kan klara oss med small data. Även små mängder information - speciellt individuell - kan ge en god vägledning inför beslut. Och i ärlighetens namn tar vi massor av beslut utan egentliga evidens överhuvudtaget.
5. Vi behöver mer kunskapsutbyte om värdet av det nya
Det är tydligt att moderna och nya omstörtande teknologier kommer i allt snabbare takt. Det utmanar vår förmåga att ta till oss kunskapen om dessa för att förstå dess värde.
För beslutsfattare är förståelsen om värdet avgörande för att inte bara se dessa innovationer som kostnader. Därför behöver vi kunskapsutbyte om värdet, samtidigt som vi behöver öka takten för att hamna i resonans med hastigheten på de nya innovationerna. Där blir pedagogiken och kunskapsöverföringen viktigare.
6. Sverige är ett mindre land än vi vill erkänna
Sveriges befolkning är bara 1,3 promille av världens samlade mängd. Det betyder (grovt) att vi har 1,3 promille av världens information/data, 1,3 promille av världens kompetenser och är enbart 1,3 promille av världsmarknaden.
Omvärldsbevakning kombinerat med beslut om vilka områden där det redan finns forskning, kunskap och teknologier skulle hjälpa oss att förstå när vi ska 1) köpa in kunskap eller innovation, och 2) när det finns utrymme att bygga eller ta fram innovationer som vi kan förmedla till resten av världen - i form av export.
Gällande hälso- eller vårddata förstår vi att våra beslutsstöd i framtiden kommer att bestå av kunskapsunderlag som till största delen är från andra delar av världen, där vårt bidrag kanske är 1,3 promille.
