Hon banar väg för cancervacciner
Sara Mangsbo delar sin tid mellan den egna forskargruppen vid Uppsala universitet och jobbet som forskningschef i bolaget Ultimovacs. Norska Ultimovacs ASA köpte förra året läkemedelsdelen i Immuneed, bolaget som Sara startade 2014. Immuneed är idag ett specialiserat serviceföretag som hjälper industrin undersöka hur potentiella biologiska läkemedel interagerar med bland annat proteiner och celler i mänskligt blod. Sara är styrelseledamot.
Hennes forskning vid universitetet handlar om att finna nya sätt att skapa och aktivera tumörriktade immunceller, och att prekliniskt utvärdera hur immunterapier kan kombineras, för att optimera deras effekt. Men hon titulerar sig helst entreprenör.
Tidigare i år utsågs hon av Veckans Affärer till årets entreprenör 2019.
Vad är ett cancervaccin?
– Traditionella vacciner mot infektionssjukdomar består av olika avdödade/levande virus och först testades samma metodik med cancervacciner där man utgick från döda tumörceller. Men det visade sig vara en dålig idé. Tumörer utsöndrar mycket immunsuppressiva signalmolekyler, förklarar Sara Mangsbo.
– Hela 90-talet gick vi på nitar när det gäller cancervacciner. På senare tid har man förstått hur terapiområdet fungerar och hur bra tumören är på att stänga ned immunförsvaret och att den typen av värd-tumörinteraktioner är stark och att det krävs innovativa lösningar för att tackla den länken. De kunskaperna har återupplivat cancervaccinområdet. Man tror på det igen. Nu gäller det att förvalta kunskapen vi fått genom de så kallade checkpoint-blockerarna och insikten om hur viktiga T-cellerna är för att attackera tumören.
– Rätt mycket återstår att göra. Hur ska vi kunna utnyttja förståelsen av hur den exakta kartan över tumören ser ut, med alla mutationer. Hur kan vi översätta det till terapier? Hur kan vi se till att det att individspecifika peptider kan bli effektiva läkemedel genom produktion och formulering för att på så sätt generera T-cellssvar?
– Eftersom cellulära terapier är dyra måste vi också se om kroppen själv kan bli en fabrik för att producera de T-celler som behövs. Det är bland annat det jag jobbar med.
Idag finns cancervacciner i preklinisk fas och i klinisk prövningsfas I, II och III och ett FDA-godkänt vaccin. Dessutom finns profylaktiska vacciner som det mot HPV till exempel.
– Men ska området bli lika framgångsrikt och mindblowing som antikroppsterapierna och CAR T-cellsterapier återstår för oss att förstå hur vi ska jobba mer preventivt; hur vi ska integrera diagnostik för att förstå vem vi ska behandla osv.
Därtill kommer att alla typer av tidiga interventioner kräver långa kliniska prövningar.
– För att utveckla cancervacciner som ska förhindra uppkomst av cancersjukdomar tar det decennier innan vi får resultat.
– Så ser tidsperspektivet ut och då måste vi hitta personer som är villiga att investera under de förutsättningarna. Men i och med att kunskaperna har ökat och vi förstår hur viktiga T-cellerna är för att bekämpa cancern ser vi en ökad investeringsvilja.
Där cancervaccinerna är idag var vi tidigt 2000-tal med tyrosinkinashämmarna mot lungcancer, menar Sara Mangsbo. Man behandlade alla patienter utan att inse att det bara var de med en mutation i EFGR TK-genen som var mottagliga. När man sedan hittade rätt patientgrupp blev det plötsligt godkända läkemedel.
– Dit måste vi också komma med cancervaccinerna. Vi måste också förstå var, hur och varför. Vad är ett friskt immunförsvar och när har du det? Vilka mutationer krävs för att svara på behandlingen?
Det är en massa frågeställningar att jobba med och som vi förstår mer av. Men det är säkert komplexa diagnostiska verktyg som kommer att behövas.
Sara Mangsbo tror inte att diagnostiken behöver bli kostsam om man förstår vilka markörer som ska kombineras.
– Dessutom måste det finnas en vilja både från sjukvård och företag att satsa på det. De stora bolagen vet idag att diagnostik är viktigt samtidigt som det är svårt att få in nya diagnostiska verktyg i hälso- och sjukvården.
Det kräver samverkan som inte är lätt att få till för att det saknas kontaktpunkter.
Vilken är din viktigaste roll idag?
– För mig och mitt entreprenörskap är forskarrollen den viktigaste. Utan den och lärarundantaget hade jag inte kunnat starta bolag.
Men du känner dig mer som entreprenör än forskare?
– Ja, men rollerna flyter ihop. En forskare som vill jobba translationellt måste kunna kliva in i entreprenörsrollen. Är du grundforskare ser det troligen annorlunda ut. Man lär sig så mycket genom att vistas i gränslandet mellan akademi och bolag och det blir tydligt vilken kunskap som saknas. Dessutom tycker jag att man är snäppet vassare på ledarskap inom industrin.
Hon tycker att universitetet har blivit bättre på samverkan med samhällets olika delar. Själv har hon valt entreprenörsrollen, att starta bolag och skapa jobb men man kan som forskare välja andra vägar. Hon tycker inte att hon får negativa reaktioner från akademin på sitt entreprenörskap.
– Men det kanske beror på vilka kretsar man rör sig i. Jag sitter i samverkanskommitten på medfarm och jobbar med plattformarna som handlar om läkemedelsutveckling. De som ser på det annorlunda kanske väljer att vara någon annanstans. Jag tycker att jag bara får positivt stöd.
Den 7 november talar Sara Mangsbo under eventet Bioscience 2019 på Aula Medica, Karolinska institutet. Målgruppen är forskare och forskare som helt eller delvis har lämnat akademin för att jobba i innovationsbolag.
