23948sdkhjf

Forskningsproppen: SwedenBio – Första förslaget

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen - det är ett av sju specifika förslag som SwedenBio lämnar till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. Ett nytt förslag kommer varje dag den här veckan.

Nästa höst kommer regeringen med den nya forskningspolitiska propositionen, den så kallade forskningsproppen. SwedenBio är en av de aktörer som fått inbjudan om att komma med underlag till regerings forskningspolitik.

I början av året överlämnade Swedenbio skriften Sveriges internationella attraktionskraft och lyskraft som life science-nation till regeringen, vilket utgör organisationens inspel till life science-strategin. Swedenbio upplever att det hänt mycket lite från regeringens sida sedan inspelet lämnades in och vill därför även inför forskningsproppen lyfta denna skrift. Dessutom bidrar Swedenbio med sju mycket specifika förslag där de går på djupet i att beskriva hur den forskningspolitiska propositionen kan åstadkomma förändring.

Läs också: Hon blir ny vice vd på SwedenBio

Varje dag denna vecka presenterar Swedenbio ett nytt fördjupat förslag. Det första förslaget av sju är:

Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen

SwedenBIO:s bedömning: Sveriges forskningsinfrastruktur, både den nationella och vid enskilda lärosäten bidrar till att flytta fram forskningsfronten för akademin, men tar idag inte tillvara samma möjlighet att bidra till företagens utveckling, trots att detta var regeringens avsikt. Regelverken är otydliga och incitamentsstrukturer saknas, vilket leder till att inställningen till detta varierar hos huvudmännen. Tillgängliggörande skiljer sig således åt mellan infrastrukturerna och till och med inom en och samma infrastruktur.

Infrastrukturen behöver både tillgängliggöras för samskapande FoU-processer, exempelvis inom ramen för programmet för explorativ samverkansforskning och för uppdrag till full kostnadstäckning.

Swedenbios Förslag:

• Ett utökat undantag anpassat för verksamhet vid forskningsinfrastrukturer behöver införas i 8 kapitlet §4 i avgiftsförordningen. Utöver det krävs rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m.

• Öka informationen gentemot näringslivet om möjligheter att nyttja infrastrukturerna och vad infrastrukturen kan bidra med

• För förstagångsanvändare kan smörjmedel för ”feasibility”-studier behövas.

• Säkra finansiering för långsiktig drift och utveckling av infrastrukturen/plattformarna för att säkra relevans och position i framkant

Skälen för Swedenbios bedömning och förslag:

I den forskningspolitiska propositionen från 2016 slås fast att regeringen önskar öka utväxlingen från de omfattande investeringar som görs i forskningsinfrastruktur, i form av innovation och samhällsnytta. Ett sätt att åstadkomma detta är genom ökad användning och tillgängliggörande av infrastrukturen också för företag med FoU och/eller produktion i Sverige1. Denna ambition, som regeringen bundit med riksdagen, delas oftast av akademin2 och har även fått ett visst positivt genomslag i praktiken. Dock leder oklarheter i regelverk till osäkerhet kring vad som förväntas och är tillåtet för huvudmännen för forskningsinfrastrukturerna när det gäller att öppna upp för näringslivet. I dagsläget skiljer sig därför praxis åt för hur lärosäten och nationella forskningsinfrastrukturer tillämpar befintliga regelverk.

Läs också: TV: Vinnarintervju SwedenBio award 2019

Fungerande betalningsmodeller saknas

Oavsett verksamhet så regleras möjligheten för statliga myndigheter att ta ut avgifter i avgiftsförordningen. Default är att avgiftsuttag EJ är tillåtet. Dock finns ett undantag som är allmänt hållet och ej framtaget med forskningsverksamhet specifikt i fokus. Det leder till en godtycklig och i många fall restriktiv tolkning av möjligheterna att tillgängliggöra forskningsinfrastruktur mot betalning.

Det behövs ett mer anpassat undantag för att möjliggöra avgiftsuttag som svarar mot det som forskningsinfrastruktur skulle kunna användas till av aktörer utanför akademin. Ett sådant undantag skulle kunna utverkas genom en förordning, se avgiftsförordningen kapitel 8, §3. Förändringar behöver ske som utökar det undantag som regleras i §4 i nämnda avgiftsförordning. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att se över detta, vilket är välkommet (länk). Utöver en regelmässig förändring krävs även rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m. Avgiftsuttaget skulle också kunna användas åt återfinansiering för utveckling och löpande modernisering av utrustningen.

Bristande information om vad som finns

Läs också: SwedenBio: Där gick startskottet för regeringen

Företagens medvetenheten om vad vissa forskningsinfrastrukturer kan användas till är låg. Det gäller exempelvis de synkrotronljusbaserade metoderna vid MAX IV respektive neutronspridningskällan vid ESS. Informationsinsatser behöver inkluderas i uppdraget för de aktörer som driver respektive plattform.

Bristande kunskap om användning

Kunnig personal behöver finnas tillgänglig för att stödja både företag och lärosäten i deras användning av utrustningen. En dialog med avancerade användare om hur instrumentering, användargränssnitt och tekniska lösningar för informations- och provhantering bör se ut skulle vara ett effektivt sätt att underlätta användningen. Intermediära företag och industriforskningsinstitut kan spela en roll genom att utveckla och erbjuda vissa experiment och tillhörande analyser eller att i samverkan med kunder utveckla skräddarsydda experiment och analyser efter kundens behov. Dessa mediatorer kan då i viss mån överbrygga den brist på erfarenhet som aktörer har vid nyttjande av infrastrukturen och effektivisera verksamheten. Mediatorer bör tillåtas söka medel (även på uppdrag av ’sina kunder’).

Kontaktytor mellan akademiska forskare som använder utrustningen och företag bör också skapas och inledningsvis kan det behövas öronmärkta medel för samverkan som syftar till att utveckla metodik för att belysa gemensamma forskningsfrågor.

För att öka nyttiggörandet behövs också projektmedel för att sänka tröskeln för nya användare. Nya användare kan uppfatta att den nya tekniken innebär en hög risk då nyttan ännu inte är bevisad. Därför behövs projektmedel för s.k. ’feasability studies’ som kan tillhandahållas företag som inte tidigare är bekant med tekniken eller för metodutveckling med avancerade användare. Aktörer kan för forskningsprojekt, även söka till utlysningar inom programmet för explorativ samverkansforskning.

Michael Dabrowski, vd  Pelago Bioscience har uttalat sig om förslaget.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Coronakrisen: Så påverkas svenska life science-företag

Ökad sjukfrånvaro och leveransproblem. De är några av coronakrisens följdeffekter för life science-företagen i Sverige.

Orexo: ”Forskningsprojekt kan bli försenade av corona”

Coronakrisen har fått länder att ta till mer eller mindre hårda restriktioner som kraftigt påverkar företag i hela världen. För svenska företaget Orexo är det framförallt de kliniska studierna som påverkas.

Jobb & Karriär
Lif rekryterar från Vinnova

Frida Lundmark ska bland annat arbeta med forskningsfrågor, läkemedel och innovation på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Intervju: Hoppfullt att BCG testas mot nya viruset

Prövningarna av BCG-vaccinet som inleds nu är spännande, enligt Johan Brun, Lif. – Det är det enda vaccin mot covid-19 vi skulle kunna få fram snabbt, säger han.

Första försöken att ge blodplasma till covid-19-patienter

Zantac återkallas av FDA

USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, förbjuder fortsatt försäljning av läkemedel som innehåller ranitidin, till exempel Zantac. I Europa och Sverige drogs ranitidin in tillfälligt hösten 2019.

Nyhetsbrev

Samuel Lagercrantz tillträder som ny chefredaktör för Life Science Sweden

Arkiv

BCG-vaccin prövas mot coronavirus

I länder där barn vaccineras mot tuberkulos är dödligheten i covid-19 relativt lägre än i andra länder, enligt en ny studie. Nu inleds kliniska prövningar där vaccinet testas mot sjukdomen.

”Det börjar dyka upp produkter på marknaden som inte ska vara där”

Aldrig har utvecklingen av diagnostik gått så snabbt som nu och nya självtester för covid-19 dyker upp i snabb takt. Samtidigt slinker självtester som inte lever upp till regelverket igenom. ”Jag känner i dagsläget inte till något CE-märkt självtest för covid-19”, säger Helena Dzojic från Läkemedelsverket.

Elon Musk erbjuder gratis ventilatorer till flera länder

Fler länder samarbetar i tester av coronaläkemedel

Tar bort behovet av levertransplantation

Hittills har den enda botande behandlingen vid akut hepatisk porfyri, AHP, varit levertransplantation. Nu kan det nya läkemedlet givosiran, som fick en prioriterad och uppskyndad bedömning av EMA, göra att sådana ingrepp inte behöver genomföras, men det är oklart när det når fram till den svenska marknaden.

Rådgivande referensgrupp ska hjälpa Folkhälsomyndigheten

Med anledning av den pågående pandemin av covid-19 har genrealdirektören för Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, beslutat om att inrätta en rådgivande referensgrupp med experter inom olika områden.

Jobb & Karriär
Ny på Fass: Elin Svedin

Uttag av läkemedel begränsas

Från och med onsdagen den 1 april får inte apotek lämna ut mer läkemedel än vad som räcker under en tremånadersperiod.

Inför Lab & Diagnostics: "Det handlar ju om liv, även efter corona"

Nytt blodprov kan upptäcka 50 olika cancersjukdomar

Jobb & Karriär
Lif stärker upp inom hållbarhet

Cellink producerar handsprit till Socialstyrelsen

Flera företag inom life science har under rådande coronakris ställt om sina produktioner för att kunna leverera sjukvårdsmateriel till hälso- och sjukvården. Cellink AB är en av de företagen som nu fått en order från Socialstyrelsen värd 5 miljoner kronor.

Kommunerna larmar: Akut brist på skyddsmateriel

Intervju: Vill dämpa lunginflammationen vid covid-19

Synact hoppas på fas II-studier med huvudkandidaten AP1189 för behandling av lunginflammation i samband med coronainfektion.

Läkemedel för lupussjuka på väg att ta slut

Trots bristande evidens förskrivs läkemedel med hydroxiklorokin till covid-19-patienter runt om i världen. Nu rapporterar The Guardian att substansen, som är livsnödvändig för personer med olika lupussjukdomar, håller på att ta slut i flera länder.

Covid-19-patienter kan få plasma från tillfrisknade

Behandlingsalternativen för patienter med svår covid-19 är få. Nu överväger svenska läkare att starta en klinisk studie med plasma från tillfrisknande personer, rapporterar Läkemedelsvärlden.

Nyupptäckt resistensgen kan hota kraftfull antibiotika

Apoteksgruppen Karlshamn är Årets Franchisetagare

Nya regler underlättar för framställning av desinfektionsmedel

Folkhälsomyndigheten tar hjälp av näringslivet för att öka testkapaciteten av covid-19

WHO startar insamling för covid-19

EU kan skjuta upp nya regler för medicinteknik

Lunds universitet forskar om coronavirus i luften

Toleranzia får 2 miljoner kronor från Vinnova

Lunds universitet hoppas att AI kan underlätta för patologer

Två självtester för covid-19 stoppas

Studie: Typ 2-diabetes vanligare hos män med tidig pubertet

Astrazeneca donerar 9 miljoner ansiktsmasker

Studie: Linagliptin gav inga hjärt- eller njurskador hos äldre med typ 2-diabetes

Se alla Medlemsnytt

Find what you need from the ZEISS Industrial Quality world.

Biofiltrering med Busch TYR Blåsmaskin

Ny Country Manager PharmaRelations Norge

Perfekt packad skinka med vakuum från Busch

Last week, we introduced ZEISS Lightsheet 7.

Fiskodling med vakuum från Busch Vacuum Solutions

Busch Vacuum Solutions

Energieffektiv produktion med centralvakuum

Stor energibesparing med centralvakuum i förpackningsprocess

Milmed, en effektiv utmanare till Antihistaminer

Vakuumpumpar från Busch till kinesiska sjukhus

Live demo of ZEISS LSM 980 with Airyscan 2 in Malmö

Dr Karl Busch hederssenator vid Münchens universitet

Modern vakuumteknik för avgasning under extrudering

Busch Vacuum Solutions - World Market Leader 2020

Hög driftsäkerhet vid vakuumgenering inom plastindustrin

ZEISS Hour Seminar

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Workshop | Live Cell Imaging in Superresolution Mode

Cognate BioServices announces acquisition of Cobra Biologics

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Mätteknik för vakuum i ny tappning

ZEISS Two-hour Seminar

ZEISS One-hour Seminar

Learn how you can benefit from ZEISS LSM 900 in less than an hour!

Sänd till en kollega

0.125