23948sdkhjf

Forskningsproppen: SwedenBio – Första förslaget

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen - det är ett av sju specifika förslag som SwedenBio lämnar till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. Ett nytt förslag kommer varje dag den här veckan.

Nästa höst kommer regeringen med den nya forskningspolitiska propositionen, den så kallade forskningsproppen. SwedenBio är en av de aktörer som fått inbjudan om att komma med underlag till regerings forskningspolitik.

I början av året överlämnade Swedenbio skriften Sveriges internationella attraktionskraft och lyskraft som life science-nation till regeringen, vilket utgör organisationens inspel till life science-strategin. Swedenbio upplever att det hänt mycket lite från regeringens sida sedan inspelet lämnades in och vill därför även inför forskningsproppen lyfta denna skrift. Dessutom bidrar Swedenbio med sju mycket specifika förslag där de går på djupet i att beskriva hur den forskningspolitiska propositionen kan åstadkomma förändring.

Läs också: ”Vi var naiva tillsammans”

Varje dag denna vecka presenterar Swedenbio ett nytt fördjupat förslag. Det första förslaget av sju är:

Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen

SwedenBIO:s bedömning: Sveriges forskningsinfrastruktur, både den nationella och vid enskilda lärosäten bidrar till att flytta fram forskningsfronten för akademin, men tar idag inte tillvara samma möjlighet att bidra till företagens utveckling, trots att detta var regeringens avsikt. Regelverken är otydliga och incitamentsstrukturer saknas, vilket leder till att inställningen till detta varierar hos huvudmännen. Tillgängliggörande skiljer sig således åt mellan infrastrukturerna och till och med inom en och samma infrastruktur.

Infrastrukturen behöver både tillgängliggöras för samskapande FoU-processer, exempelvis inom ramen för programmet för explorativ samverkansforskning och för uppdrag till full kostnadstäckning.

Swedenbios Förslag:

• Ett utökat undantag anpassat för verksamhet vid forskningsinfrastrukturer behöver införas i 8 kapitlet §4 i avgiftsförordningen. Utöver det krävs rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m.

• Öka informationen gentemot näringslivet om möjligheter att nyttja infrastrukturerna och vad infrastrukturen kan bidra med

• För förstagångsanvändare kan smörjmedel för ”feasibility”-studier behövas.

• Säkra finansiering för långsiktig drift och utveckling av infrastrukturen/plattformarna för att säkra relevans och position i framkant

Skälen för Swedenbios bedömning och förslag:

I den forskningspolitiska propositionen från 2016 slås fast att regeringen önskar öka utväxlingen från de omfattande investeringar som görs i forskningsinfrastruktur, i form av innovation och samhällsnytta. Ett sätt att åstadkomma detta är genom ökad användning och tillgängliggörande av infrastrukturen också för företag med FoU och/eller produktion i Sverige1. Denna ambition, som regeringen bundit med riksdagen, delas oftast av akademin2 och har även fått ett visst positivt genomslag i praktiken. Dock leder oklarheter i regelverk till osäkerhet kring vad som förväntas och är tillåtet för huvudmännen för forskningsinfrastrukturerna när det gäller att öppna upp för näringslivet. I dagsläget skiljer sig därför praxis åt för hur lärosäten och nationella forskningsinfrastrukturer tillämpar befintliga regelverk.

Läs också: Är det hundens eller drakens år i innovationssystemet i år?

Fungerande betalningsmodeller saknas

Oavsett verksamhet så regleras möjligheten för statliga myndigheter att ta ut avgifter i avgiftsförordningen. Default är att avgiftsuttag EJ är tillåtet. Dock finns ett undantag som är allmänt hållet och ej framtaget med forskningsverksamhet specifikt i fokus. Det leder till en godtycklig och i många fall restriktiv tolkning av möjligheterna att tillgängliggöra forskningsinfrastruktur mot betalning.

Det behövs ett mer anpassat undantag för att möjliggöra avgiftsuttag som svarar mot det som forskningsinfrastruktur skulle kunna användas till av aktörer utanför akademin. Ett sådant undantag skulle kunna utverkas genom en förordning, se avgiftsförordningen kapitel 8, §3. Förändringar behöver ske som utökar det undantag som regleras i §4 i nämnda avgiftsförordning. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att se över detta, vilket är välkommet (länk). Utöver en regelmässig förändring krävs även rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m. Avgiftsuttaget skulle också kunna användas åt återfinansiering för utveckling och löpande modernisering av utrustningen.

Bristande information om vad som finns

Läs också: "Det kan vara en utmaning för offentliga aktörer att hänga med"

Företagens medvetenheten om vad vissa forskningsinfrastrukturer kan användas till är låg. Det gäller exempelvis de synkrotronljusbaserade metoderna vid MAX IV respektive neutronspridningskällan vid ESS. Informationsinsatser behöver inkluderas i uppdraget för de aktörer som driver respektive plattform.

Bristande kunskap om användning

Kunnig personal behöver finnas tillgänglig för att stödja både företag och lärosäten i deras användning av utrustningen. En dialog med avancerade användare om hur instrumentering, användargränssnitt och tekniska lösningar för informations- och provhantering bör se ut skulle vara ett effektivt sätt att underlätta användningen. Intermediära företag och industriforskningsinstitut kan spela en roll genom att utveckla och erbjuda vissa experiment och tillhörande analyser eller att i samverkan med kunder utveckla skräddarsydda experiment och analyser efter kundens behov. Dessa mediatorer kan då i viss mån överbrygga den brist på erfarenhet som aktörer har vid nyttjande av infrastrukturen och effektivisera verksamheten. Mediatorer bör tillåtas söka medel (även på uppdrag av ’sina kunder’).

Kontaktytor mellan akademiska forskare som använder utrustningen och företag bör också skapas och inledningsvis kan det behövas öronmärkta medel för samverkan som syftar till att utveckla metodik för att belysa gemensamma forskningsfrågor.

För att öka nyttiggörandet behövs också projektmedel för att sänka tröskeln för nya användare. Nya användare kan uppfatta att den nya tekniken innebär en hög risk då nyttan ännu inte är bevisad. Därför behövs projektmedel för s.k. ’feasability studies’ som kan tillhandahållas företag som inte tidigare är bekant med tekniken eller för metodutveckling med avancerade användare. Aktörer kan för forskningsprojekt, även söka till utlysningar inom programmet för explorativ samverkansforskning.

Michael Dabrowski, vd  Pelago Bioscience har uttalat sig om förslaget.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Krönika: ”Staten behöver storsatsa på forskning”

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. För att det ska ske behöver vi en nationell satsning och samarbete.

”Vi var naiva tillsammans”

Att kunna lyssna, att inte låna ut privata pengar till bolaget och att hitta långsiktiga ägare - Det var några av Sarah Fredrikssons tips i bolagsbyggande när branschen samlades för årets summit signerad SwedenBio.

Before you choose a CRO

”Vi befinner oss i en brytpunkt”

Vitrakvi är det första tumöragnostiska cancerläkemedlet att godkännas i EU – Uppföljare på väg.

Jobb & Karriär
Ny chef på Rhovac

Tar bort resistensen

Quretech Bio får fem miljoner till projekt som syftar till att göra resistenta bakterier känsliga för antibiotika.

Nyhetsbrev

Kopplar variant av vanligt herpesvirus till MS

Arkiv

Lovande effektdata från Cantargia

Innovationslunch på Karolinska

Epilepsiläkemedel hämmar tumörutveckling

Hon ska utveckla framtidens sjukhus

Har funnit ny princip för aktivering av cancergener

Första behandlingen mot sicklecellsjukdom godkänd

Första läkemedlet som angriper orsaken bakom sjukdomen får grönt ljus i USA – ”Har pågående diskussioner med EMA”

Substans i magisk svamp får genombrottsstatus

Den aktiva substansen i magic mushrooms får breakthrough-status hos FDA som behandling mot depression.

Pharma-on-Demand

Jobb & Karriär
Alligator rekryterar från Ferring

Jobb & Karriär
Pharmarelations stärker upp

Han är bäst på att prata forskning

Hon blir generaldirektör

Orexo satsar på digitala terapier mot alkoholberoende

Jobb & Karriär
Ny vd på Klaria

Medivirs kliniska studier följer plan

Kartläggning av sekretomet klart – Var mindre än väntat

Jobb & Karriär
Han tar plats på Vinnova

Lars Hammarström blir även en del av ledningsgruppen.

Jobb & Karriär
Ny topp på Icellate

Recipharm lägger miljardbud på brittiskt bolag

Jobb & Karriär
Hon tar plats på Biovica

Jobb & Karriär
Han lämnar Cyxone

Umeåbolag tecknar mångmiljonavtal

Jobb & Karriär
Han leder Isofol

Jobb & Karriär
Blir vd för Boule diagnostics

Oasmias villkor klara

Mässling mycket farligare än man trott

Klaria säkrar patent genom bolagsförvärv

Nytt sätt att angripa virus får miljoner

Analytisk kemi nytt ben för Recipharm

Se alla Medlemsnytt

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Workshop | Live Cell Imaging in Superresolution Mode

Cognate BioServices announces acquisition of Cobra Biologics

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Mätteknik för vakuum i ny tappning

ZEISS Two-hour Seminar

ZEISS One-hour Seminar

Learn how you can benefit from ZEISS LSM 900 in less than an hour!

One-hour Seminar

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Om du är intresserad av "Live Cell Imaging in Different Technologies", är den här workshop för dig!

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Alitea-varumärket firar 40 år!

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Klovakuumpumpen Mink MV 0312 B från Busch Vakuumteknik – effektiv och tillförlitlig

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop vara bara för dig!

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop...

Flexicon lanserar PF7

Sänd till en kollega

0.136