23948sdkhjf

Forskningsproppen: SwedenBio – andra förslaget

Inrätta ett program för explorativ samverkansforskning inom life science. Det är SwedenBios andra förslag till regeringen inför den forskningspolitiska propositionen.

Inför forskningspropositionen som kommer nästa höst lämnar SwedenBio över förslag och underlag till regeringen. Varje dag den här veckan presenterars ett nytt fördjupat förslag. Det andra förslaget av sju är:

Inrätta ett program för explorativ samverkansforskning inom life science

SwedenBio:s bedömning

Samarbetsklimatet behöver stärkas för att säkra både näringslivets FoU-investeringar och framtidens exportintäkter inom Life Science och idag saknas medel för att attrahera och sänka trösklarna för explorativ samverkansforskning som möjliggör en sådan utveckling. Sådana medel skapar incitament för ofta välfinansierade forskare att samverka med företag och sänker trösklarna för både stora och små att förlägga sådana högriskprojekt här.

SwedenBios Förslag:

Vinnova, gärna i samråd med Vetenskapsrådet inrättar ett Program för explorativ samverkansforskning inom Life Science (100 mkr/år).

Läs också: Hon blir ny vice vd på SwedenBio

• Centra, Projekt och Mobilitet (industridoktorander, industri-postdocs och sabbaticals i annat bolag eller sektor)

Skälen för Swedenbios bedömning och förslag:

Innovation inom life science bygger på tvärsektoriell samverkan. Sverige har ett flertal i internationell jämförelse framstående forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur som bidrar till kunskap och plattformar som kan tas tillvara för att utveckla nästa generations forskningsmetoder och verktyg samt diagnostik och behandlingar inom Life Science. I Sverige finns även en forskningsintensiv Life Science industri med goda förutsättningar att bidra till samarbeten som möjliggör samskapande forsknings- och innovationsprocesser.

Framstående forskning räcker inte för att attrahera företagens FoU-investeringar eller säkra framtidens exportintäkter. Det krävs även ett gott samarbetsklimat, med incitamentsstrukturer för samverkan och öronmärkta anslag för att sänka trösklarna för samarbete mellan akademi och industri, där också akademins forskningsinfrastruktur kan bidra till företagens innovationsförmåga.

Trösklarna för fruktbar samverkan är ofta höga, då sådana projekt ofta tar mer tid att organisera och styra utifrån gemensamma förväntningar, att många av de framstående forskarna ofta redan är välfinansierade och att det krävs att man är överens före start avseende immaterialrätt, milstolpar, tidplan m.m. för att undvika friktion längre fram. Dessutom krävs det ömsesidig tillit och respekt för varandras roller och drivkrafter, vilket kan ta tid att bygga upp.

Investeringar och initiativ behövs därför för att stärka samarbetsklimatet utifrån Life Science företagens särskilda behov. I samverkan berikas också andra sektorer av företagens framstående forskning, samt kunskap om produktutveckling, regulatoriska ramverk, globala marknader och affärsutveckling.

Läs också: TV: Vinnarintervju SwedenBio award 2019

I det svenska forskningsfinansieringssystemet saknas tillräcklig finansiering som stimulerar tvärsektoriella explorativa Life Science-samarbeten. De finansieringsverktyg som finns tar exempelvis sikte på verifiering och utveckling av enskilda SMF-projekt, utveckling och effektivisering av vårdens leverans till samhället, förväntar sig implementering av insatsens resultat i form av patientnytta med alltför kort tidslinje eller ser felaktigt ansökningar avseende samverkanssatsningar som alltför forskningsinriktade och utbudsorienterade.

Samarbeten av denna typ kan inkludera aktörer längs en värdekedja där innovativa teknik-, material- och serviceleverantörer samt produktfokuserade integrerade företag kombineras med forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur i akademi och/eller hälso- och sjukvård. Initiativen bidrar till att utveckla innovationer med långa livscykler, främjar mobilitet mellan sektorer liksom relevant kompetensförsörjning. De ökar akademins förståelse för industriell FoU samt förankrar och utvecklar forskningsintensiva företagsverksamhet i Sverige, vilket i sig skapar förutsättningar för framtida forskningsinvesteringar och exportintäkter. Vi vill således inte se en fortsättning på programmet för biologiska läkemedel utan en bredare mer långsiktig satsning på ett Life Science program for explorativ samverkansforskning med projekt, centra och mobilitetsanslag, inspirerat av satsningen på biologiska läkemedel.

Sverige är en liten nation och projekten måste ha världsklass, här är Vinnova-finansiering – gärna i samverkan med VR - betydelsefull för företagen för att våga ta risk och skapar incitament för de främsta, ibland redan välfinansierade, forskningsmiljöerna att också samverka med företag. Samverkansmöjligheter mellan tjänste- och teknikföretag och deras krävande kunder – som oftast är stora företag på globala marknader - är kritiskt för små, nystartade bolag på deras resa mot en internationell marknad. Det finns en stor öppenhet och vilja från större bolag att bidra i centra och projekt. Villkoren i dessa måste vara attraktiva för företagen, samtidigt som de är i linje med statsstödsregler.

De program som finns idag fångar inte denna möjlighet att i samskapande processer möta globala hälsoutmaningar, direkt eller indirekt, men som inte med nödvändighet hinner nå patientnytta inom ett fåtal år. Ett program behövs som har potential att ge varor och tjänster med högt förädlingsvärde och långsiktigt bidrag till svensk ekonomi. Innovationshöjd, kommersiell potential och vetenskaplig kvalitet bör styra urvalet. Detta bottom-up program är mer omfattande, men kan med fördel ersätta det otydliga programmet Visionsdriven Hälsa samt användning av FoU- och forskningssamverkansmedel för utveckling av policy och systemförändrande arbetssätt på ineffektiva sätt med begränsad framgång.

Läs också: SwedenBio: Där gick startskottet för regeringen

Tidigare framgångsrika exempel på centra, men där ytterligare utlysningar inte planeras, är SSFs Industrial Research Centres (två inom Life Science) och Vinnovas/VRs program inom Biologiska läkemedel (3 inom Life Science). Inom det enda centrumprogrammet som fortfarande pågår (Vinnovas Kompetenscentrum), har totalt 21 centra beviljats de senaste nio åren och fem av dessa finns inom en bred definition av Life Science. För ett område med de unika karaktäristika som präglar Life Science, är detta alldeles för lite.

Finansierade centra, projekt eller mobilitetsanslag ska fokusera på 1) och/eller 2)

1. Metoder och tekniker som effektiviserar forskning, utveckling, produktion och utvärdering avseende diagnostik och behandlingar, t.ex. för att identifiera mekanismer bakom hälsa och sjukdom och för att följa sjukdomsprogression eller bedöma säkerhet, effektivitet och toxicitet för tänkta behandlingar eller för att säkerställa att rätt behandling ges till rätt patient och att dessa uppnår sin funktion i rätt vävnad i den individuelle patienten.

2. Resultat som i sig själv leder till ny kunskap om biologiska mekanismer bakom hälsa och sjukdom, nya angreppssätt eller metoder att diagnostisera, följa och/eller behandla och modulera sjukdom på säkra och effektiva sätt.

Läs också: ”Vi var naiva tillsammans”

Finansierade initiativ ska ha avsevärd innovationshöjd och potential att effektivisera FoU-processer och/eller nå en stor global marknad, detta kan innebära både en hög risk och en stor potential för höga förädlingsvärden och omfattande långsiktiga exportintäkter. Alla aktiviteter i programmet ska inkludera företag med forskning, utveckling och/eller produktion i Sverige i både planering och genomförande.

Programmet ska bidra till…

  •  att fylla på i etablerade FoU-intensiva företags pipeline och förankra dessa företag i Sverige
  • att skapa förutsättningar för nya företag genom de idéer till nya varor och tjänster som utvecklas i programmet
  • bidra till små bolags framgång på globala marknader genom samverkan i en värdekedja
  • att bygga en stark kunskapsbas och utveckla Sverige att bli en framstående och attraktiv miljö för Life Science FoU
  • Sveriges internationella konkurrenskraft och attraktivitet för att förankra och öka privata FoU-investeringar
  • att öka samverkan mellan industri, akademi och/eller hälso- och sjukvård

Här kommenterar Mohammed Homman, vd Vironona, förslaget.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093