23948sdkhjf

Forskare undersökte syrapumpshämmare med datorsimuleringar – gör koppling till demens

Forskare från Karolinska institutet har i en preklinisk studie sett en mekanism som de anser pekar på att långvarig användning av syradämpande läkemedel kan bidra till en ökad risk för demens.

Syradämpande läkemedel används av miljontals människor runt om i världen mot halsbränna, magkatarr och magsår. Tidigare befolkningsstudier har visat på en ökad förekomst av demens hos personer som använder syrapumpshämmare. Men hur mekanismen bakom en sådan koppling kan se ut har varit okänt fram tills nu.

I tidskriften Alzheimer´s & Dementia har forskare från Karolinska institutet publicerat resultat som de anser tyder på att långvarig användning av dessa läkemedel kan bidra till en ökad risk för att utveckla demens.

– Vi har kunnat visa att syrapumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom. Eftersom det inte finns någon effektiv behandling mot sjukdomen är det viktigt att undvika riskfaktorer och därför vill vi rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan, säger Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Använde datorsimuleringar

Med hjälp av 3D-datorsimulering undersökte forskarna hur sex olika typer av syrapumshämmare, med olika verksamma substanser, samspelade med enzymet kolinacetyltransferas. Enzymets uppgift är att tillverka acetylkolin som behövs för att skicka signaler mellan nervceller. Men för att signalerna ska fungera behöver det tillverkas tillräckligt mycket  acetylkolin. Datorsimuleringarna visade att alla de testade läkemedlen kunde binda till enzymet.

Därefter analyserade forskarna effekten av bindningen mellan enzymet och de olika läkemedlen i provrör. Alla läkemedlen hämmade enzymet, vilket gav till följd att mindre mängd acetylkolin kunde tillverkas. Ju bättre läkemedlet band till enzymet, desto starkare var den hämmande effekten. Läkemedel baserade på de verksamma substanserna omeprazol, esomeprazol, tenatoprazol och rabeprazol hade störst affinitet, vilket innebär att de hämmade allra mest. Varianterna pantoprazol och lansoprazol hämmade enzymet svagast.

Krävs mer studier

Det krävs kompletterande studier för att undersöka om det forskarna sett i sina laboratorieanalyser även sker på samma sätt i människokroppen. Taher Darreh-Shori avråder ändå från överdriven användning av syrapumpshämmare.

– Särskilt försiktig bör man vara när det gäller äldre personer och de som redan har en demensdiagnos. Detsamma gäller även patienter med muskelsvaghetssjukdomar som ALS, då acetylkolin-signalering även här är mycket viktigt. I dessa fall bör man använda de läkemedel som ger liten påverkan och ordinera den lägsta dosen under så kort tid som möjligt, säger han.

– Jag vill dock betona att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs. Anledningen är att vårt nervsystem är ganska flexibelt när det gäller att tolerera kortvarig påverkan, tillägger han.

Syrapumpshämmare fungerar genom att de blockerar pumpar som transporterar sura vätejoner ut ur de celler som bygger upp slemhinnan. När pumparna inte fungerar minskar mängden syra och i förlängningen den frätskada som syran gör på kroppens vävnad.

Studiereferens: 

Rajnish Kumar, Amit Kumar, Agneta Nordberg, Bengt Långström and Taher Darreh-Shori, Alzheimer’s & Dementia. Proton pump inhibitors act with unprecedented potencies as inhibitors of the acetylcholine biosynthesizing enzyme – A plausible missing link for their association with incidence of dementia. Publicerad online 8 maj, 2020. Doi: 10.1002/alz.12113

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078