Therese Hazelius: Diagnostiken är mitt i händelsernas centrum
Den senaste tiden har vi alla kunnat följa spridningen av coronaviruset och covid-19 världen över. Pandemin slog till med full kraft och vi ställdes inför en utmaning som vi aldrig har upplevt i modern tid. Sedan utbrottet i Kina i början på året har labtech-branschen gått på högvarv i arbetet med att ta fram diagnostiska tester för att detektera virusinfektionen. Utvecklingen av testerna sker nu med sällan skådad hastighet och företagen i branschen gör en imponerande insats i progressen mot ännu effektivare och säkrare diagnostiska tester.
Just nu är det fullt fokus på att minimera smittspridningen, främst på sjukhusen bland patienter och vårdpersonal samt bland de äldsta och sköraste i samhället. En viktig och mycket central del i detta arbete är att kunna diagnostisera pågående eller tidigare infektion. Planen framåt är att utöka den nationella kapaciteten för provtagning och diagnostik med ambitionen att även inkludera personal inom yrken i kritiska samhällsfunktioner samt i förlängningen övriga relevanta delar av samhället. Ett uppdrag som kommer kräva stora resurser där alla aktörer i provtagningskedjan måste hjälpas åt. Effektiv och säker diagnostik är helt avgörande i detta arbete.
In vitro diagnostik (IVD, nedan kallat ”diagnostik”), som i allmänhetens ögon lever lite i det fördolda bakom laboratoriets kvalitetssäkrade dörrar, står nu mitt i händelsernas centrum. Mitt i en pandemi. Värdet av diagnostik har aldrig varit mer uppenbart än nu. Dörren till denna något okända laboratorievärld har ställts på glänt och fått oss att bättre förstå diagnostikens roll - i vart fall när det handlar om kampen mot aggressiva infektionssjukdomar.
Låt oss öppna dörren lite till. Diagnostiken spelar nämligen en större roll i våra liv än många nog är medvetna om.
Närmare 80 procent av alla medicinska sjukdomsfall behöver diagnostik och laboratorieanalys för att rätt diagnos ska kunna ställas. Diagnostiken finns med genom livets olika faser, från analys av kromosomavvikelser hos foster till upptäckten av åldersrelaterade sjukdomar som demens. Andra exempel är storskaliga befolkningsundersökningar för till exempel livmoderhalscancer, övervakning av blodsocker hos diabetespatienter, bekräftelse av graviditet eller kontroll av infektionssjukdomar som hepatit, hiv eller covid-19 som vi alla är bekanta med vid det här laget.
Diagnostik hjälper till att vägleda vid kliniska beslut om vilken behandling som är bäst lämpad – allt från att hantera kolesterolnivåer till att upptäcka genetiska tillstånd. Diagnostik hjälper oss att snabbt och på ett tidigt stadium upptäcka sjukdomar och kan även användas för att upptäcka tillstånd även innan det finns tecken på sjukdom, vilket sparar mycket personligt lidande och ibland onödig behandling.
En tidig diagnos ger bättre långsiktiga resultat genom att lyfta fram behovet av en viss behandling eller av olika livsstilsförändringar. Med hjälp av ett enkelt blodeller vävnadsprov kan man idag minska risken för flera typer av bröst-, kolon- och livmoderhalscancer. Ett PSA-test kan visa på prostataförstoring som kan leda
till prostatacancer.
Genom tidig upptäckt finns möjlighet att förhindra sjukdomens utbrott eller förebygga dess progression. Behandlingar kan skräddarsys för den enskilde patienten och därigenom bli mer effektiva. Tidig upptäckt och rätt behandling leder till ökad livskvalitet för patienten, minskar belastningen på sjukvården och leder till samhälleliga
vinster. Det är denna roll diagnostiken spelar, utöver att som nu vara det viktigaste verktyget för att vinna kampen mot pandemin.
Pandemin kommer en dag vara över och livet återgå till det mer normala. Minnet av denna tid och de lärdomar vi förvärvat kommer vi för alltid bära med oss. Diagnostikens roll och värde för liv och hälsa hoppas jag fortsätter vara lika tydlig även i livet efter pandemin.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.