23948sdkhjf

Carolin Wiken: Guldålder av uppmärksamhet demokratiserar vetenskap

Relevansen för begriplig vetenskapskommunikation har aldrig varit större, skriver Carolin Wiken, partner på Paues Åberg Communications, i en krönika.

Pandemitider ger många nya perspektiv på tillvaron. Kriser och helt nya frågeställningar duggar tätt – såväl i det privata som i det professionella livet. Vi inom kommunikationsbranschen erfar, kanske inte oväntat, en markant ökad efterfrågan på just kriskommunikation. Vilken typ av kriser? Uppsägningar, likviditetsproblem, förseningar i kliniska utvecklingsprogram och knöligare kapitalanskaffningar är några exempel. Men det handlar också om förtroendekriser på individnivå. Vilken folkhälsostrategi ska man tro på, egentligen? Hur stolta har vi till exempel inte varit för Sveriges konservativa hållning avseende antibiotikaanvändning? Nu har alla och envar en tanke kring den svenska coronastrategin.

Men har pandemin några uppsidor bortom de personliga och professionella kriserna? Ja. För oss som arbetar med att göra medicinsk vetenskap mer begriplig har som från ingenstans en kuliss uppenbarat sig. Nu finns en pandemisk kontext för life science-bolag att få synlighet inom och mer än nånsin ett medialt intresse för allt från diagnostik via teknologier till vacciner till digitala lösningar för att följa virusspridning. Relevansen har aldrig varit större.

Life science-sektorn befinner sig en guldålder av uppmärksamhet. Vi har ”allt ljus på oss” och det gäller sektorns alla delar. Bolagen uppmärksammas, Karolinska institutet rapporterar om en tredubbling av sin mediala exponering och det går fortsatt att resa brutalt mycket kapital.

Just kontexten har annars svenska publika life science-bolag lite knepigare med. Man har ofta likställt kommunikation med den regulatoriska, pliktskyldiga informationsgivningen till marknaden och hävdat att man ”har inga nyheter mellan sina milestones”. Men den regulatoriska informationsgivningen räcker sällan för att lyckas hålla intresset uppe hos investerare och aktieägare. Priset man betalar syns på aktiekursen. Istället måste man hjälpa sina intressenter att förstå sammanhanget i vilket man verkar: den adresserbara marknaden, regulatoriska trender, genomförda affärer i terapiområdet, betalningsviljan med mera. Nyhetstillfällena är många om man utgår ifrån sin omvärld och inte bara sin inre värld. Företagen behöver helt enkelt gå från en ”science story only” till en ”equity story”. Läs mer i min krönika.

Min förhoppning är att pandemin har inte bara kapprustat sektorn utan på individnivå tydliggjort att medicinsk vetenskap och global hälsa är den kontext vi alla och envar är avhängiga av. Nu mer än nånsin är jag stolt över att bidra till att demokratisera medicinsk vetenskap. Så att vi om några år kan konstatera att den politiska, finansiella och akademiska investeringsviljan i sektorn på riktigt tog fart som en konsekvens av denna globala kris.

Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078