Så kan man jämföra hälsodata om covid-19 i Norden
Det går inte att jämföra länders statistik över coronapandemins offer. Siffrorna speglar inte detsamma, inte ens inom Norden. Så har argumenten låtit sedan några månader tillbaka.
Life Science Sweden ställde frågan till Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet. Går det att jämföra länders statistik?
Han anser att det visst är möjligt, om man känner till och kan ta hänsyn till de skillnader som finns. Men det är svårt, om inte omöjligt, att välja ut ett perfekt enstaka jämförelseland. Det kommer alltid finnas skillnader i befolknings- och samhällsstrukturer mellan länder. En kartläggning och jämförelse bör därför involvera fler länder än bara några enstaka.
– Det är en naturlig utgångspunkt att tänka att man ska göra jämförelser med de nordiska länderna eftersom det finns många likheter mellan våra samhällen. Vi jämför oss med länderna i Norden i många hälsosammanhang, exempelvis när det gäller levnadsvanor, medellivslängd och behandlingsresultat inom sjukvården, säger han.
I medierapporteringen har olika jämförelser använt sig av olika mått, bland annat överdödlighet, dödsfall, samt antal smittade av covid-19.
– Det mått som är mest stabilt när det gäller jämförelser mellan olika länder är överdödligheten, det vill säga hur mycket högre dödligheten varit jämfört med samma period tidigare år.
Jonas Björk påpekar att alla mått har sina nackdelar och när det gäller överdödlighet blir uppskattningen grov eftersom man helt bortser från orsakerna bakom dödsfallen.
Å andra sidan slipper man skillnader i hur dödsfall klassificerats, eftersom olika länder kan ha klassificerat dödsfall av covid-19 efter olika principer.
– Fördelen med att titta på överdödligheten är att man kan lyfta blicken och involvera fler länder, vilket jag tror man ska göra i den här typen av kartläggning. Man har haft olika principer och benägenhet för att registrera dödsfall som relaterade till covid-19. Allt det slipper man ifrån om ett dödsfall är ett dödsfall oavsett hur det klassificeras i övrigt.
När det kommer till de nordiska ländernas klassificering av dödsfall till följd av covid-19 borde principerna vara likartade, menar Jonas Björk.
– Där bör det inte vara så stora skillnader för vi har likartade befolknings- och hälsodataregister och likartad rapportering av dödsfall och dödsorsaker. Det kan fortfarande finnas skillnader men klassificeringen bör vara mer lika jämfört med andra länder i Europa.
Siffran över antal dödsfall till följd av covid-19 ligger på flera tusen personer i Sverige. I de nordiska grannländerna är dödstalen endast några hundra.
Bör man inte höja på ögonbrynen över Sverige höga dödstal?
– Jo, det borde man. Antal dödsfall med covid-19 som registrerad dödsorsak i förhållande till ländernas storlek är så här långt väsentligt högre i Sverige än i övriga Norden. Även överdödligheten våren 2020 har varit högre i Sverige, säger Jonas Björk och fortsätter:
– Det finns inget enkelt svar på frågan varför Sverige än så länge har drabbats hårdare av pandemin än övriga länder i Norden. I vilken utsträckning beror det på att vi fick större smittspridning inledningsvis efter sportloven? Att vi har en annan befolkningsstruktur eller att vi har agerat annorlunda för att bekämpa smittspridningen? De här frågorna är viktiga att söka svar på.
Förutom jämförelser av dödstal i covid-19 mellan de nordiska länderna bör man även titta på antal svårt sjuka och hur många som behövt intensivvård eller annan omfattande sjukhusvård. Samt också mäta vilka långtidseffekter svår covid-19 sjukdom kan ge.
– Där bör vi i de nordiska länderna ha lika bra kvalité i registerdata. Därför borde det också gå att jämföra. Överordnat skulle jag säga att vi har rätt så likartade register och datakällor för att kunna göra flera jämförelser.
Svårast att jämföra mellan länderna är antalet som testats positivt för covid-19. Testkapaciteten har byggts ut successivt i Sverige och Europa, men i olika takt. Dessutom har kriterierna för vilka som testas sett olika ut i olika länder, och har dessutom ändrats över tid.
– Nu har Sverige byggt upp testkapaciteten och utvidgat kriterierna för vilka man testar jämfört med tidigare. I början var det en stor skillnad mellan de nordiska länderna där vissa hade bättre utbyggd testkapacitet, men nu är det nog mer likartat. I det här läget är antal konstaterade fall antagligen mer jämförbart än vad det varit tidigare.
