De får Laskerpriset för upptäckten bakom mRNA-vaccinen
Av Efter Nobelpriset anses Laskerpriset vara den mest prestigefyllda utmärkelsen inom medicinsk forskning. Det brukar också sägas att priset, som delas ut i tre olika kategorier, ger en vink om att pristagarna ligger bra till för just ett framtida Nobelpris.
I år går Laskerpriset för klinisk forskning till Katalin Karikó från Biontech and Drew Weissman från University of Pennsylvania för deras upptäckt av en ny terapeutisk teknologi baserad på modifiering av budbärar-RNA (mRNA). Med hjälp av tekniken kan kroppens egna celler förmås att tillverka protein som kroppens immunförsvar lär sig reagera mot.
"Detta genombrott möjliggjorde en snabb utveckling av ytterst effektiva covid-19-vacciner. Förutom att ge ett verktyg för att kuva en förödande pandemi ger upptäckten bränsle åt utvecklingen av behandlingar och förebyggande av en rad olika sjukdomar", skriver Lasker Foundation i en motivering.
Laskerpriset för medicinsk grundforskning tilldelas tre forskare för deras upptäckt av ljuskänsliga mikrobiella proteiner som kan aktiveras eller tysta enskilda hjärnceller, och deras användning vid utvecklingen av optogenitiken, en teknik som revolutionerat neurovetenskapen. De prisade forskarna är Karl Deisseroth vid Stanford University, USA, och de två tyska forskarna Dieter Oesterhelt vid Max Planck-institutet för biokemi i Martinsried samt Peter Hegemann vid Humboldt-universitetet i Berlin.
Priset i den tredje kategorin, för särskilda insatser inom medicinsk vetenskap, går till den tidigare Nobelpristagaren David Baltimore vid California Institute of Technology. Han får priset för "vidden och skönheten hos sina upptäckter inom virologi, immunologi och cancer" samt för sitt akademiska ledarskap och mentorskap av framstående forskare.
Laskerpriset delas ut av Laskerstiftelsen, som grundades av den amerikanska reklampionjären Albert Lasker (1880-1952) och hans hustru Mary Woodard Lasker (1900-1994).
