Skarp kritik i Vetenskaps-akademiens slutrapport om pandemin
Av Vid en presskonferens på tisdagsförmiddagen presenterades rapporten, och vass kritik riktades bland annat mot bristen på tydlighet och ansvarstagande från regering och myndigheter.
– Ansvarsprincipen är fantastisk, men den kräver att alla vet vad de ska göra, vilken beredskap de ska ha, hur många munskydd man ska ha i lager och så vidare. Och om det nu inte fungerar så måste man kunna utkräva ansvar av någon. Inget av detta fanns förberett, sa virologen och tidigare statsepidemiologen Annika Linde, medlem av expertgruppen.
Hon konstaterade också att den svenska regeringen självmant placerat sig i baksätet och låtit Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog sitta bakom ratten när det gäller pandemihanteringen. Medan våra nordiska grannländer – som varit mer lyckosamma i pandemibekämpningen – gjorde tvärtom: regeringarna tog aktiva beslut och styrde, med statsepidemiologen som rådgivare på passagerarplatsen.
Hon pekade också på bristen på samordning mellan myndigheterna som har ansvar för den nationella krisplaneringen.
– Det var inte alls förberett överlag, som till exempel hur man skickade runt patienter när de blev väldigt dåliga. Allt fick ske ad hoc.
Enligt expertgruppen är det viktigaste för att minska smittspridning under en pandemi att sätta in kraftfulla åtgärder i ett tidigt skede, och att lämna tydlig information.
Det skedde inte, enligt rapporten.
Den valda strategin beaktade inte vikten av att få stopp på lokala utbrott, att testa, smittspåra och sätta personer som utsatts för smitta i karantän. I stället förväntades människor ta ett stort eget ansvar för att minska smittspridningen, samtidigt som myndigheternas information ofta uppfattades som otydlig och motsägelsefull. Det gällde inte minst användningen av munskydd, och risken för att även personer utan symtom skulle kunna sprida smittan, enligt expertgruppen.
– Vi föreslår att Sveriges smittskyddsåtgärder ska inkludera också användning av munskydd så allmänt som möjligt i alla inomhusmiljöer utanför hemmet. Det föreslog vi redan i november 2020 utan något större gehör, sa gruppens ordförande Staffan Normark.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, konstaterade att förekomsten av olika mutationer och virusvarianter ställer krav på en betydligt bättre nationell infrastruktur för testning och analys av virusets arvsmassa än vad Sverige har i dag.
– Det har varit svårt i Sverige för att det är splittrat mellan många aktörer, många regioner, som ska göra det här. Det behövs en bättre samordning och bättre samverkan, sa hon.
Expertgruppen anser att Sverige skulle behöva en oberoende expertenhet med hög vetenskaplig kompetens som rådgivare till beslutsfattare vid pandemier.
– Vi tänker oss att en sådan enhet ska ge regeringen, ansvariga politiker och myndigheter tillgång till uppdaterad vetenskaplig information och rådgivning om bland annat smittämnen, smittspridning, smittskyddsåtgärder, implementering av testmetoder och vaccinationsstrategier, sa ordförande Staffan Normark.
