Berkeley Vincent, vd för Janssen Sverige. Foto: Janssen Sverige

Av Berkeley Vincent den 9 februari 2022 12:44

Varje dag får 180 personer besked att de drabbats av cancer. Dygnet runt, året om. Den goda nyheten är att mer än 70 procent av dem kommer att överleva sin cancer. Detta tack vare enorma framsteg inom forskning som lett till bättre metoder för tidig diagnostik, strålning och kirurgi. Men inte minst tack vare en rad nya läkemedel som angriper cancer på helt nya sätt. Behandlingar som exempelvis immunterapi, precisionsmedicin och CAR-T-behandling. Men det behövs mer. Många cancerformer som lungcancer, cancer i
bukspottskörteln och tarmcancer har fortfarande en dyster prognos. Här är behovet av nya behandlingar stort.

Men det gäller inte bara cancer. Ungefär fyra procent av befolkningen insjuknar i depression varje år. Antalet självmord är drygt 1 100 per år. 2020 tog 237 personer under 30 år sitt liv. Varje självmord är ett för mycket. Här behövs mer betydligt mer kunskap och fler insatser för att rädda liv och skapa bättre livskvalitet hos dem som är deprimerade.

Trots medicinska framgångar är forskningsbehovet fortfarande stort. Inte bara inom cancer och psykiatri utan inom ALS, Alzheimers sjukdom, autoimmuna sjukdomar med flera områden.

Läkemedelsforskning avgörande för att få fram nya effektiva behandlingar

De senaste åren har pandemin slukat stora forskningsresurser. Det är bra, vi behöver veta mer om covid-19, om vacciner och behandling, men forskningen om andra sjukdomar får inte avstanna. Här krävs ett gemensamt ansvar och intresse från akademin, universitetssjuk-husen, läkemedelsföretag och politiken. Det är också viktigt att läkemedelsforskning bedrivs i Sverige, på svenska sjukhus så att svenska läkare och sjuksköterskor får erfarenhet av de nya behandlingar som prövas.

Sverige halkar efter inom life science

Den internationella konkurrensen ökar. Sverige har tidigare haft en stark global position inom life science men har tappat plats inom de senaste årtiondena. För att säkra och utveckla svensk forskning, sjukvård och bidra till landets välstånd måste en större andel av BNP satsas på medicinsk forskning.

Meritera läkemedelsforskning

Forskning som initieras av läkemedelsföretag bekostas helt och hållet av företagen. Läkemedelsföretag ersätter hälso- och sjukvården för det arbete som läggs ner i samband med kliniska studier men hälso- och sjukvården måste säkerställa att resurser finns i form av dedikerad personal. Men läkemedelsforskning ger inte samma meritpoäng som annan medicinsk forskning. Det innebär naturligtvis ett allvarligt hinder. Vi vill att läkare och sköterskor ska intressera sig för läkemedelsforskning. Att deras arbetsgivare ska uppmuntra och initiera läkemedelsforskning. Regeringen lovordar läkemedelsforskning i sin forskningsproposition och fattade nyligen ett beslut som innebär att de subventionerar ansökningskostnaden för kliniska prövningar. Det är ett lovvärt beslut som vi på Janssen välkomnar. Men det behövs mer för att gå från ord till handling:

• Det ska löna sig att forska fram nya effektiva behandlingar

• Det behövs ett nytt meritsystem som jämställer läkemedelsforskning med annan forskning

• Det behövs fler forskningssjuksköterskor

• Patienternas kunskap och engagemang ska tas till vara

• Patienter ska informeras och förstå värdet av att delta i kliniska prövningar

Gårdagens forskning är dagens behandling. Dagens forskning är morgondagens behandling.

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.