23948sdkhjf

KI-rektorn om planerad avrättning: "Om dödsdomen verkställs är det ett oerhört övergrepp"

Uppgifterna om att den svensk-iranska forskaren Ahmadreza Djalali inom kort ska avrättas väcker bestörtning. ”Vår bedömning är att vi måste ta de här uppgifterna på största allvar”, säger Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen till Life Science Sweden.

Det var på onsdagen som den iranska nyhetsbyrån Isna publicerade uppgifter om att den 50-årige Ahmadreza Djalali ska avrättas senast den 21 maj, efter att ha tillbringat över sex år i iranskt fängelse.

Ahmadreza Djalali flyttade till Sverige 2009 och bodde här med sin fru och två barn fram till 2016 när han greps av iransk underrättelsetjänst under ett besök i landet. Han har permanent uppehållstillstånd och arbetade på Karolinska institutet, där han disputerade i katastrofmedicin 2012.

Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen är bestört över beskedet om att ett datum har satts för Ahmadreza Djalalis avrättning. 

– Vår bedömning är att vi måste ta de här uppgifterna på största allvar, bland annat för att källan verkar vara en aktör som står regimen nära. Ahmadreza Djalali har nu suttit fängslad i mer än sex år och är utsatt för ett fruktansvärt rättsövergrepp. Om dödsdomen verkställs är det ett oerhört övergrepp inte bara mot Ahmadreza Djalali själv och hans familj, utan ett angrepp mot akademisk frihet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, säger han till Life Science Sweden

Han fortsätter: 

– Det internationella engagemanget för Ahmadreza Djalali är väldigt omfattande och det är nu viktigt att vi ytterligare ökar kraften i detta engagemang för att få Iran att ändra sig och se till att han släpps fri och kan återförenas med sin familj i Sverige.

Beskedet om avrättningen kommer samtidigt som rättegången mot en 60-årig iransk man, åtalad för folkrättsbrott och mord, avslutas i Stockholms tingsrätt. Mannen anklagas för brott som ska ha begåtts i ett iranskt fängelse 1988, där han ska ha haft en central roll i de massavrättningar som ägde rum.

Att de bägge ärendena tycks kopplas ihop är "extremt anmärkningsvärt", enligt Maja Åberg, sakkunnig på människorättsorganisationen Amnesty International,  som har talat med TT Nyhetsbyrån.

– Det indikerar att man ser honom som en slags bricka i ett spel, vilket är mycket oroande, säger hon till TT..

Ahmadreza Djalali hade sedan han flyttat till Sverige flera gånger besökt Iran utan problem, men när han i april 2016 befann sig i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin greps han plötsligt av underrättelsetjänsten.

Två veckor senare fick han veta varför: han misstänktes för spioneri för Israel.

Enligt anklagelserna skulle han ha haft flera möten med den israeliska underrättelsetjänsten Mossad och gett dem känsliga uppgifter om militära anläggningar och kärnkraftverk i Iran. I utbyte påstods han ha fått pengar och uppehållstillstånd i Sverige.

Han fördes till det ökända Evin-fängelset utanför Teheran, där regimens politiska fångar ofta placeras.

I oktober 2017 dömdes Ahmadreza Djalali till döden. Som bevis framhölls ett erkännande, som ska ha framtvingats under tortyr.

Dödsdomen har lett till omfattande internationella protester, inte minst från forskarvärlden. Bland annat har FN:s experter på mänskliga rättigheter flera gånger begärt att domen ska upphävas.

I februari 2018 beviljade Djalali svenskt medborgarskap. Syftet var att förbättra möjligheterna att förhandla med de iranska myndigheterna i frågan, men några större framsteg har inte nåtts.

Karolinska institutet arbetar nu intensivt för att förhindra att dödsdomen verkställs, och för att deras medarbetare ska friges.

– Vi använder de kontakter och nätverk som finns, inkluderat de officiella och diplomatiska. Vi samtalar med svenska och internationella aktörer och stödorganisationer för att på olika sätt agera och skapa opinion. Vi har också kontinuerliga kontakter med Ahmadreza Djalalis familj och med de nätverk som skapats runt hans sak. Vi använder kort sagt de kanaler vi förfogar över för att sprida så mycket ljus över det här som det går. Mycket av det här arbetet handlar om att skapa ett internationellt tryck på Iran, säger Ole Petter Ottersen till Life Science Sweden.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.11