Studie beskriver hur coronavirus trivs på olika ytor
Av Cláudio Lousada, forskare vid Institutionen för materialvetenskap vid KTH, har i en ny studie velat undersöka hur coronaviruset sars-cov-2 interagerar med olika material. För att göra det har han använt sig av kvantmekanisk modellering där superdatorer används för att på atomnivå förstå vad som händer i samspelet mellan molekyler.
Med hjälp av superdatorerna kan stora mängder data bearbetas för att utgöra underlag för beräkningar och modellering.
– Med den här metoden kan vi generera bilder där vi ”ser” atomerna som om vi tittade på dem såsom observatörer i deras egen storlek. Det ger oss många nya insikter, säger Cláudio Lousada, i en intervju på KTH:s webbplats.
I den nya studien, som publicerats i tidskriften Colloids and Surfaces B: Biointerfaces, presenterar Cláudio Lousada beräkningar som pekar på att bindningarna mellan molekylerna i spikeproteinet hos sars-cov-2 och en yta kan vara oerhört starka.
Mekanismen bakom dessa kemiska bindningar kan, enligt hans forskning, förklara varför sars-cov-2 trivs bättre på organiska än oorgainska ytor.
– Viruset behöver vatten och därför trivs det bäst i en blöt miljö. På organiska ytor, som bomull eller tyg, stannar vatten kvar längre tid än på exempelvis stål och därför är det också en mer gynnsam miljö för det här viruset. De kemiska bindningarna som uppstår mellan viruset och ytorna spelar också en lika viktig roll, säger han till Life Science Sweden.
Enligt tidigare studier smittar sars-cov-2 knappt alls via föremål som man tar i. Istället sker smittan via små droppar i luften, till exempel när människor står nära varandra och pratar. Det finns ändå skäl att bättre förstå hur viruset interagerar med olika ytor och ta reda på hur länge det kan överleva, framhåller Cláudio Lousada.
– Om vi lär oss mer om var viruset trivs bättre och sämre och hur viruset påverkas av olika material kan vi ta fram antivirala material och virussensorer, säger han till Life Science Sweden.
Läs studien:
