23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Life Science Sweden
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

När slarv, glömska och slump blir forskarens bästa vän

Glömska, slump och tillfälligheternas spel – knappast en fruktsam metod för seriös forskning. Eller? Faktum är att en rad viktiga medicinska framsteg kommit till tack vare helt slumpartade händelser, och det öppna sinnet hos vetenskapsmän som var redo att tänka nytt.

Vem kunde för hundra år sedan tänka sig att de irriterande mögelsvamparna som härjade i

matförråden bar på gåtan till hur infektioner kan botas? Att ett experiment med urinsyra skulle leda till upptäckten av en ny behandling mot bipolär sjukdom, men inte med urinsyra, utan med litium? Eller att en hjärtmedicin skulle väcka en alldeles oväntad ”uppståndelse” en bra bit utanför det kardiologiska området?

Sådana oväntade och lyckosamma upptäckter är exempel på så kallad serendipity. Det finns olika definitioner av begreppet, men en är ”att hitta värdefulla och angenäma saker man inte letat efter”.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.11