Mikael Dahlqvist (S): ”Det behövs mer resurser till klinisk forskning”
Vilken är den viktigaste frågan inom svensk life science-sektor?
– Det viktigaste är att det finns en gemensam strategi där staten, akademin, näringslivet med flera samverkar mot gemensamma mål. Det har vi nu sedan 2019 i den nationella life science-strategin. Det är viktigt att vi kontinuerligt följer upp strategin och vid behov gör justeringar.
Vad behöver göras för att Sverige ska vara en stark nation inom läkemedelsindustrin?
– I den nationella life science-strategin finns åtta utpekade prioriterade områden och 30 målsättningar som vi bedömer som avgörande för att Sverige ska utvecklas och vara en stark nation inom läkemedelsindustrin. Det handlar om allt från strukturer för samverkan, nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning, integrering av forskning och innovation i vården, kompetensförsörjning med mera. Uppföljningen blir viktig med möjligheter att justera målsättningarna efter hand.
Inför valet den 11 september intervjuar Life Science Sweden en politiker från vart och ett av riksdagspartierna. På torsdag talar vi med Sofia Nilsson (C).
Hur ska man stimulera forskningen inom life science i Sverige?
– Det behövs dels en del lagändringar, till exempel en ny biobankslag samt ökade möjligheter till så kallad sekundäranvändning av hälsodata för att stärka forskning och innovation. För den kliniska forskningen behövs mer resurser för exempelvis forskningssjuksköterskor så att personalresurserna inte konkurrerar med den vanliga vården.
Mikael Dahlqvist har en bakgrund som legitimerad distriktssköterska och har tidigare arbetat i 15 år i landstinget i Värmland. Förutom den erfarenheten har han även studerat folkhälsovetenskap.
Artikeln är en del av vårt tema om Valspecial.
