23948sdkhjf

Allvarliga komplikationer utelämnades i känd svensk studie om armprotes

I en internationellt uppmärksammad fallstudie rapporterade forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet lysande resultat för tre patienter som testat en tankestyrd armprotes. Men vad de inte berättade är att en fjärde försöksdeltagare drabbades av allvarliga komplikationer, skriver Forskning & Framsteg.

Det var den 30 april 2020 som forskarna publicerade sin studie i ansedda New England Journal of Medicine, (NEJM). Studien skulle beskriva utvecklingen för fyra amputerade patienter som fått testa en ny typ av robotarm.

Artikeln innehöll detaljerade beskrivningar av tre av försöksdeltagarna, som uppgavs ha gjort stora framsteg. Hur det gått för den fjärde patienten behandlas inte lika utförligt, och forskarna skriver att han försvann ur uppföljningen och inte deltog i utvärderingar.

Nu avslöjar Forskning & Framsteg att patient nummer 4, en man från Småland, drabbades av sepsis, och senare även fick ytterligare en infektion som ledde till att kirurgen fick avlägsna alla inoperererade elektroder i mannens armstump.

Inget av det omnämndes i artikeln. Däremot konstaterade forskarna att implantaten inte ledde till några allvarliga komplikationer.

Patient nummer 4 tillbakavisar uppgiften om att han skulle ha hoppat av studiens uppföljning.

Studiens sisteförfattaren Rickard Brånemark, ortoped och forskare, medger nu för Dagens Medicin att man borde ha agerat annorlunda.

”Det stämmer att vi, när fallbeskrivningarna i NEJM publicerades, hade fått kännedom om att patient 4 drabbats av komplikationer och att elektroderna [...] till sist opererats ut. Vi borde därför ha uppdaterat bakgrundsinformationen i manuskriptet, även om patienten alltså inte formellt ingick i resultatdelen", skriver han.

Både han och försteförfattaren Max Ortiz Catalan, professor vid Chalmers, förnekar att komplikationerna hos den fjärde patienten skulle ha dolts med avsikt, utan uppger att man redovisat dem på flera vetenskapliga konferenser och även planerat att publicera en rapport om fallet senare.

Niklas Juth, professor i klinisk medicinsk etik på Uppsala universitet och medlem i Socialstyrelsens etiska råd, underkänner de argumenten i samtal med Forskning & Framsteg.

– Att berätta om komplikationer ingår i ett ärligt rapporterade om forskningsresultat. Jag tycker att det här är ett ganska uppenbart fall av förvanskning, att man förskönar resultaten för att få dem att framstå som bättre än vad de är, säger han.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078