Svenskt genombrott inom Alzheimers i fokus på Bioscience: "Äntligen har vi fina data"
Av Gång på gång har forskarvärlden försökt, men misslyckats, med att hitta en effektiv behandling av Alzheimers sjukdom, en av vår tids folksjukdomar. Därför väckte det stor internationell uppmärksamhet i slutet av september när preliminära resultat från en fas III-studie indikerade att läkemedelskandidaten lecanemab signifikant bromsar försämringen hos patienter med tidig Alzheimers.
Lecanemab har utvecklats av Bioarctic i samarbete med japanska Eisai, och är ett resultat av grundaren Lars Lannfelts hypotes att de så kallade protofibrillerna av betaamyloid spelar en viktig roll vid Alzheimers sjukdom, och att en antikroppsterapi skulle kunna hjälpa patienterna.
– Det här är vad vi arbetat med i 20 år, och äntligen har vi fått fram en del fina data, sa Bioarctis forskningschef Johanna Fälting vid tisdagens konferens.
En mer utförlig presentation av fas III-resultaten har utlovats till en Alzheimerskongress i slutet av november.
– Den här antikroppen genomgår nu regulatorisk granskning. Jag skulle gärna tala mer den idag, men kan inte på grund av marknadsregler. Ledsen att göra er besvikna där, sa hon utan att se alltför sorgsen ut.
I stället talade hon mer om företagets övriga projekt inom såväl Alzheimers som Parkinsons sjukdom och ALS. Idag, tisdag, meddelades även att Bioarctic inleder ett projekt om Gauchers sjukdom.
Johanna Fälting presenterade också bolagets "Brain Transport Technology"-plattform, som gör det möjligt att mer effektivt än tidigare transportera antikroppar genom blod-hjärnbarriären, som annars gör det mycket svårt för läkemedel att nå in i hjärnan.
– Den här sortens teknikplattform tillåter en ökad hjärnexponering och bättre distribution, vilket gör att man kan använda lägre doser av behandlingen eftersom en större andel når fram. Det ger också lägre kostnader och minskar behovet av tillverkningskapacitet. Och det blir en verklig utmaning, för om antikroppsbehandlingar mot Alzheimers är framgångsrika så kommer inte dagens kapacitet att räcka för att tillgodose marknaden.
Ett annat svenskt bolag som satsar stort på att utveckla behandlingar inom Alzheimers sjukdom är Huddingebaserade Alzecure.
– Alzheimersfältet är verkligen under förändring nu. För det kan man tacka Bioarctic, men också andra framsteg som gjorts under de senaste åren. Jag tror att vi kommer att se en total omvandling av sektorn, för nu finns evidens för att man genom att minska anhopningarna av amyloid i hjärnan också kan påverka sjukdomen, sa Alzecures vd Martin Jönsson vid tisdagens event.
Bolaget bildades som en spinoff från Astra Zeneca när läkemedelsjätten lade ned sin verksamhet inom Alzheimers och smärta.
Företagets ledande kandidat mot Alzheimers heter ACD856, och är en behandling som syftar till att förbättra koginitionen och minnefunktionen hos patienter med Alzheimers. En fas I-studie har gett positiva resultat och en fas II-studie planeras.
– Vi behöver inte bara en, utan flera, behandlingar. Antikroppar är på väg, men vi behöver också utveckla förebyggande behandlingar, som förhindrar att man utvecklar sjukdomen, sa han.
Längst fram i Alzecures pipeline finns dock substansen ACD440 som utvecklas mot neuropatisk smärta och nu befinner sig i fas IIa-prövningar.
Artikeln är en del av vårt tema om Bioscience.
