-
Björn Arvidsson: ”Olyckligt att blanda ihop life science och sjukvård”
"Även om life science är morgondagens sjukvård, är det viktigt att inse att dessa två sektorer har olika behov och förutsättningar". Det skriver Björn Arvidsson i en krönika.
-
Ny chef för Hjärtmedicin och fysiologi vid Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus har rekryterat en ny verksamhetsområdeschef. Peter Giesecke blir ny chef för Hjärtmedicin och fysiologi vid sjukhuset.
-
4 miljoner till arbetet med att främja HPV-vaccinationer
Regeringen avsätter nu 4 miljoner kronor till arbetet med att få fler kvinnor att vaccinera sig mot HPV för att utrota livmoderhalscancer.
-
Läkemedelsjätte byter namn och skärper fokus – ”Vi har ett guldläge”
Världens största läkemedelsföretag toppar numera försäljningen även i Sverige – men är ändå något av en doldis här. Men ett färskt namnbyte och en tydligare inriktning på sjukvård är tänkt att ändra på det, säger Duarte Marchand, Sverige- och Nordenchef för Johnson & Johnsons läkemedelsverksamhet, i en intervju.
-
TLV:s förslag: Krav på tre månaders lager av viktiga läkemedel
Läkemedelsföretag bör vara skyldiga att lagerhålla vissa läkemedel i volymer motsvarande tre månaders normalförbrukning. Det föreslår TLV i en rapport som beställts av regeringen för att säkerställa en bättre tillgänglighet till läkemedel i Sverige.
-
”Vi har börjat skala upp så fler ska få tillgång till analyser”
Mångsysslaren Richard Rosenquist Brandell har ofta jobbet i tankarna dygnet runt. Han har ett stort engagemang för precisionsmedicin och blodsjukdomar och har fått några av sina bästa idéer på crosstrainern.
-
Bakteriofager – ”Ett fält som står inför en pånyttfödsel”
För tio år sedan kallades fagterapi för ”det bortglömda botemedlet”. Men i takt med att antibiotikaresistens breder ut sig vinner den nygamla tekniken mer och mer mark i Europa. Life Science Sweden har pratat om framtiden med forskare som sysslar med antibiotikaresistens respektive bakteriofager.
-
Forskningscenter stoppas på grund av brister – ”Väldigt allvarligt”
Forskning som bedrivs utan tillstånd. Bristande kvalitetssäkring. Personuppgifter som hanteras felaktigt. Kritiken mot arbetet på Center for Bionics and Pain Research (CBPR) i Göteborg är så allvarlig att forskningsplattformen nu läggs på is.
-
”En väldigt uttalad AI-ångest i samhället idag”
AI kommer mer eller mindre bli en självklarhet på framtidens vårdavdelningar. Det menar Max Gordon, läkaren och AI-experten som forskar på nya applikationer vid Danderyds sjukhus.
-
Ny miljonsatsning på life science i Sverige
7,7 miljoner kronor ska nu satsas på ett projekt för att underlätta identifiering och produktion av läkemedel. Bridge Sweden är namnet på projektet och är ett samarbete mellan olika aktörer i Sverige inom life science.
-
Nytt miljardförvärv stärker Astra Zeneca inom radiofarmaka
Astra Zeneca satsar inom radioaktiva läkemedel genom att köpa Fusion Pharmaceuticals för upp till 2,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 25 miljarder kronor.
-
Kancera gör nyemission och ingår licensavtal om hjärtinfarktsbehandling
Forskningsbolaget Kancera har ingått ett licensavtal om de globala rättigheterna till studieresultat kring företagets läkemedelskandidat för behandling av patienter med hjärtinfarkt. Samtidigt aviserar bolaget en nyemission på närmare 122 miljoner kronor.
-
Novavax löser tvist om covidvaccin med vaccinorganisation
Det amerikanska vaccinbolaget Novavax har nu löst en tvist med den globala vaccinalliansen Gavi. Tvisten grundar sig i ett upphävt avtal om covidvaccin.
-
Särläkemedelsbolag blir första hyresgästen i Fysiologen
Nu får den pånyttfödda byggnaden Fysiologen på Campus Solna sin första hyresgäst.
-
”Informationssäkerhet måste bli en del av life science-strategin”
Doktorander och post-docs har kunnat utnyttja kunskaper de fått i Sverige för industriella konkurrensfördelar eller militära tillämpningar i sina hemländer, skriver Björn Ursing i en debattartikel där han framför att informationssäkerhet bör tas in som en del av den svenska life science-strategin.
-
Avancerade terapier på frammarsch – ”Utmaningarna är stora”
Utvecklingen av läkemedel för avancerad terapi sker snabbt och runt om i landet startas nu flera centrum för att tillgängliggöra den nya läkemedelsgruppen. Möjligheterna är enorma men utmaningarna är också stora.
-
Forskaren som gör konst av mikrobiomet
Kan små encelliga mikroorganismer vara vackra? Det tycker i alla fall forskaren Ina Schuppe Koistinen som genom att avbilda mikrober försöker ge en inblick i vad som gömmer sig för blotta ögat.
-
”Lös problemen i journalsystemet Take Care”
Ett sjukhus eller region fungerar idag som ett stort nätverk av tjänster och behöver därför öka analysförmågan av hela det tekniska nätverket för att förkorta allvarliga driftsavbrott såsom det pågående driftstoppet i journalsystemet Take Care, skriver Niclas Molander i ett debattinlägg.
-
Rapport: Många juniora forskare saknar kontrakterad tid till forskning
Hur ser förutsättningarna för klinisk forskning ut i Sverige? Det har Vetenskapsrådet, genom att fråga forskare och forskarstudenter, tittat närmare på.
-
Nya i Läkarförbundets styrelse
Nu står det klart att två nya ansikten tar plats i Läkarförbundets styrelse medan två lämnar.
-
Läkare utsedd till Årets AI-svensk
För sitt arbete med AI inom sjukvården belönas nu Max Gordon av branschorganisationen Tech Sverige. Han får organisationens pris Årets AI svensk.
-
Lundabolag tar in finansiering för utveckling av radionuklidterapi
Spago Nanomedicals styrelse föreslår en nyemission på upp till 30,6 miljoner kronor för att finansiera den fortsatta utvecklingen av bolagets cancerbehandling Tumorad.
-
”Man upptäcker en sak – och så dyker det upp tio nya frågor”
Covid-19, diabetes, hjärtsjukdom och hundägandets påverkan på människan är några av mångsysslaren Tove Falls forskningsområden. Men just nu ligger fokus på nästa spår: tarmflorans betydelse för människans hälsa.
-
Alzecure ser dubbel verkan med läkemedelsplattform
Forskningsbolaget Alzecure Pharma, som arbetar med projekt inom Alzheimers sjukdom, ser med Alzstatinplattformen möjlighet att motverka Alzheimers sjukdom på två olika sätt. Dels genom minskad produktion av ett skadligt protein, dels genom att förändra förhållandet mellan vissa specifika amyloidbeta (Aß) peptider i hjärnan.