Petter Hartman: ”Uppenbart att något måste göras på systemnivå“
Det har väl knappast undgått någon att regionernas budgetar är hårt ansträngda. SKR har flaggat för att så gott som samtliga regioner förväntas gå back 2023. Och inte ser det bättre ut nästa år – tvärt om! Prognoserna pekar mot historiskt stora underskott om inget drastiskt görs. Här räcker det med andra ord inte att dra in på årets julbord och köra digitala medarbetardagar.
Även om den akuta ekonomiska krisen är ett resultat av det senaste årets kraftiga inflation, har kostnaderna ökat successivt under lång tid. Enligt SCB har kostnaderna för hälso- och sjukvården i löpande pris skenat från cirka 200 miljarder kronor vid början av millenniet till över 600 miljarder år 2021. Mätt som andel av BNP motsvarar det en uppgång från 8 till 11 procent. Det är uppenbart att något måste göras på systemnivå för att hälso- och sjukvårdens kostnader ska kunna bäras i framtiden.
Den akuta krisen här och nu kräver ökade statsbidrag, vilket SKR framfört med önskvärd tydlighet. Långsiktigt måste dock svaret vara ett annat. Och det brådskar om framtidens vård ska ges efter behov och på lika villkor, som det heter enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Ett viktigt svar är att satsa på prevention. Enligt WHO kan 80 procent av hjärtsjukdom, stroke och diabetes förebyggas. Levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet har en tydlig koppling till flera kroniska sjukdomar.Detta är naturligtvis inga nyheter. Snart sagt varenda region i Sverige har tagit fram strategier för att arbeta förebyggande. Men trots det är beloppen som investeras i preventiva åtgärder fortfarande små.
Faktum är att endast drygt tre procent av den offentliga hälso- och sjukvårdens totala budget i Sverige används till att förebygga sjukdom enligt OECD.
Faktum är att endast drygt tre procent av den offentliga hälso- och sjukvårdens totala budget i Sverige används till att förebygga sjukdom enligt OECD
Lite märkligt är det med tanke på att det finns ett uppenbart behov, insikt i problemets omfattning och ett tydligt regionalt uppdrag kring förebyggande av ohälsa.
Problemet är nog att det saknas kunskap kring vilka insatser som ger störst nytta, såväl hälsomässigt som ekonomiskt. Och den ekonomiska aspekten är förstås särskilt hämmande med tanke på att resurserna är begränsade, vilket skapar ett moment 22.
En bra start är därför att reducera de ekonomiska riskerna och att göra något åt ersättningssystemen och de svaga incitamenten för att satsa på prevention.
Den politiskt obundna tankesmedjan Forum för Health Policy föreslår exempelvis utfallsbaserade investeringar i preventiva åtgärder, där regioner och kommuner inte står för risken och där ersättningen utfaller baserat på värde.
Det är måhända ingen mirakellösning på utgifts-
ökningarna i hälso- och sjukvården här och nu. Men det vore ett välkommet steg på vägen mot ett hållbart förebyggande av ohälsa i framtiden.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.