Forntida DNA ger nya insikter – ”Immunförsvaret blev av med jobbet”
I början av bronsåldern skedde stora demografiska förändringar i Europa vilket än i dag avspeglas i vårt DNA. Det så kallade Yamnayafolket förflyttade sig från den pontisk-kaspiska stäppen, dagens Ukraina, till yngre stenålderns Europa. I Nordeuropa har vi i dag den högsta frekvensen av steppe-gener.
I ett forskningsprojekt, lett av forskare vid Köpenhamns universitet, har man tittat närmare på de genetiska spåren och den geografiska migrationen med hjälp av en biobank bestående av 5 000 förhistoriska mänskliga genom. Nu tror forskarna att de kan ha hittat en förklaring till varför multipel skleros (MS) är särskilt vanligt förekommande hos européer i norr.
Tidigare forskning har visat att gener kopplade till immunförsvaret kan ha en inverkan på risken att utveckla MS, men var dessa gener kommer ifrån har man inte kunnat förklara – förrän nu.
Yamnayafolket levde som nomader och vallade både får och kor. Deras migration till Europa tros bland annat ha fört med sig gener för laktostolerans, vilket idag gör att de flesta européer kan dricka mjölk. Men vissa av de gener som ärvts ner visar sig nu ha en negativ effekt.
– Förr i tiden när människan levde nära inpå djur exponerades de för olika bakterier och virus som immunsystemet sedan utvecklade ett försvar mot. Dessa gener var väldigt användbara tills nyligen. Vi har kunnat visa att den snabba ökningen av förekomsten av multipel skleros på senare tid kan kopplas till ökad hygien, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Immunförsvaret blev av med jobbet så det har nu börjat attackera den egna kroppen i stället
I vilken utsträckning människor har kontakt med djur och deras bakterier tycks ha en inverkan. För nu verkar generna och immunförsvaret som en gång i tiden var tänkta att skydda oss från infektioner i vissa fall löpa amok. Kristian Kristansen, som själv växte upp på en bondgård, menar att det nog kan vara nyttigt för små barn med lite ”djur och smuts”, något som vi inte exponeras för på samma sätt idag som våra förfäder.
– Immunförsvaret blev av med jobbet så det har nu börjat attackera den egna kroppen i stället.
MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar tar sig in i centrala nervsystemet och angriper det så kallade myelinet, nervtrådarnas isolering som behövs för att nervimpulser ska gå fram. Vid MS uppstår en inflammation som kan skada nervtrådarna vilket i sin tur kan leda till att nervimpulserna inte leds rätt. Vanliga symptom vid sjukdomen är svårigheter med balansen, skakningar och känselrubbningar.
Studien om MS är en del av ett större forskningsprojekt där forskarna försökt få större förståelse för hjärnsjukdomar som MS, Alzheimers och Parkinsons med hjälp av alltifrån arkeologi till medicin. Forskningsfynden publicerades nyligen i Nature.
– Min förhoppning är att den här kunskapen kan användas produktivt och positivt för att bättre förstå den bakomliggande orsaken och hur vi ska behandla den, säger Kristian Kristansen.