Bakteriofager – ”Ett fält som står inför en pånyttfödsel”
För mer än ett sekel sedan upptäcktes bakterieätande virus eller bakteriofager som de heter. Virusen kan motarbeta sjukdomsalstrande bakterier och användes tidigt i kampen mot bakterieinfektioner. Så kallad fagterapi var populärt i forna Sovjetunionen och på 1920-talet inrättade diktatorn Josef Stalin ett forskningsinstitut på området i nuvarande Georgien.
Men det fanns flera problem med behandlingen. Fagerna var svåra att producera, genomarbetade kliniska studier var knapphändiga och det finns flera tusentals olika typer av fager som alla riktar in sig på olika typer av bakterier.
1928 på ett sjukhus i London sker något som får bakteriofagerna att falla i glömska i väst – Alexander Fleming upptäcker penicillinet. Det är början på en medicinsk revolution.
1945, samma år som Fleming tilldelas Nobelpriset, varnar han för de effekter som överanvändning av penicillin kan leda till. I dag, snart 80 år senare, är antibiotikaresistens ett stort hot mot människors hälsa.
I en korridor vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet håller Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och hans forskargrupp till. Han har bedrivit forskning på antibiotikaresistens i snart 30 år och är sedan 8 år tillbaka även föreståndare för Uppsala Antibiotic Center. Centret jobbar med att främja forskning och utbildning om antibiotikaresistens.
– Vi såg att det fanns ett behov av att utbilda doktorander utifrån ett mer tvärveten-
skapligt perspektiv, säger Dan Andersson.
Centret samlar doktorander från vitt skilda institutioner och ämnesområden inom alltifrån national-
ekonomi till medicin. Och det är just ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, som han menar att problemet behöver belysas. Dels behövs resurser för den vetenskapliga utvecklingen på området, dels behövs politisk styrning och samhållning för att minska antibiotikaanvändandet globalt.
– Även om vi får fram nya antibiotika, vilket vi sannolikt inte får i någon snabbare takt, måste vi använda de vi har på ett smart sätt.
Jakten på nya antibiotika har i stor utsträckning övergivits av läkemedelsindustrin. Kalkylen är ganska enkel, menar Dan Andersson, affären är inte lönsam.
– Området ser inte speciellt lovande ut. För ett företag att satsa på något som är dyrt och svårt och som sedan ska användas och säljas restriktivt är ingen bra deal.
I dag bedrivs större delen av forskningen på akademisk nivå men slutar ofta i preklinisk fas då kostnaderna att fortsätta med kliniska studier är alltför höga.
– Att göra kliniska prövningar, då pratar man om kostnader på uppemot många 10-tals eller 100-tals miljoner för att kunna genomföra dem.
Men ljuspunkter finns. Nyligen upptäckte forskare i Uppsala en ny antibiotikatyp mot gramnegativa bakterier, något som inte gjorts sedan 1970-talet. Och mycket sker inom snabbdiagnostikområdet som är ämnat att förlänga livslängden på den antibiotika vi redan har i dag. Men ännu har vi en lång väg att gå och alltför lite resurser läggs i förhållande till hotet som antibiotikaresistens utgör, framhåller Dan Andersson.
Vad bör man satsa på för att få bukt på problematiken?
– Om man skulle titta på problemet totalt sett så skulle du få mest för pengarna bara genom att säkra tillgång till rent vatten, för då minskar antalet infektioner.
Men vad hände med bakteriofagerna? Kan det som benämndes som ett ”bortglömt botemedel” i böcker och media för ett årtionde sedan vara en del av lösningen? Det tror Vasili Hauryliuk, lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet, som forskar på bakteriofager.
– Det är ett fält som står inför en pånyttfödsel. Vi lever i fagrevolutionens era och det pågår mycket forskning runt om i världen, säger han.
På senare år har flera kliniska studier skett på området, bland annat i patienter med cystisk fibros som lider av svåra bakteriella lunginfektioner där antibiotika inte längre biter och patienter med infekterade sår.
– Det finns mycket som antibiotika inte kan göra som fager kan. Det finns flera fall där fagbehandling kan vara vägen framåt, säger Vasili Hauryliuk.
Och fördelen med fager är att det, till skillnad från antibiotika, är lätt att hitta nya då de antas vara de vanligaste förekommande biologiska organismerna på jorden. Men det är också en av svårigheterna. För att hitta rätt fag kan man behöva testa tusentals fager innan man finner en som är verksam mot önskad bakterie.
– Antibiotika är ett massförstörelsevapen, när man behandlar med antibiotika dör alla bakterier som är mottagliga, både goda och dåliga. Fager är mer av ett precisionsvapen, de kommer bara att verka på de bakterier som du vill förgöra.
Antibiotika är ett massförstörelsevapen
I Belgien, som Vasili Hauryliuk menar ligger långt fram i utvecklingen, finns ett snabbspår för godkännandet av fagterapier när alla andra alternativ är uttömda. Och många kliniska studier sker på området.
I Sverige pågår ett projekt med fagterapi för behandling av protesinfektioner i Uppsala. Men i övrigt sker väldigt lite på området, säger Vasili Hauryliuk.
– Saker och ting börjar äntligen hända men vi ligger långt efter många andra europeiska länder. I Danmark till exempel finns det stora företag som bedriver fagforskning.
Vad är det som gör att man börjat få upp ögonen för bakteriofager igen?
– Fager är knepiga i vissa avseenden, det är svårt att modifiera deras genom, och det höll många borta från fältet då man var tvungen att förlita sig på gamla och ineffektiva genverktyg. Men tillförseln av pengar och upptäckten av Crispr har gett ett lyft till området.
Mycket hopp läggs på att i framtiden med hjälp av Crispr kunna designa fagbehandlingar mot specifika bakterieinfektioner utan att behöva leta efter en passande fag. På World Economic Forum 2023 lyftes designade fagterapier fram som en av de mest lovande teknologierna som kommer att ha stor påverkan inom några år.
Men någon helhetslösning på antibiotikaresistensproblemet tror inte Dan Andersson att bakteriofager är.
– Jag ser det inte som något alternativ men möjligen ett komplement vid vissa typer av infektioner. Men du har precis samma problem med fager som med antibiotika: att bakterierna blir resistenta.
Vasili Hauryliuk tror inte heller att bakteriofager kommer att kunna ersätta antibiotika i någon större utsträckning. Men han tror att de kommer ha en viktig funktion för behandling av svårare fall av antibiotikaresistens där exempelvis amputation kan vara den enda lösningen. I framtiden uppskattar han att vi kommer använda oss av 90 procent antibiotika och 10 procent fager.
– För enkla fall är det absolut ingen idé att använda fager, det är förmodligen för dyrt. Men för knepigare fall kan det vara lösningen.