Medicinpriset till forskare som upptäckte mikro-RNA:s roll i genreglering
Av Priset går till de bägge amerikanska forskarna för upptäckten av en grundläggande princip för hur geners aktivitet regleras.
Nobelförsamlingens sekreterare Thomas Perlmann lyckades nå Gary Ruvkun på telefon strax innan priset offentliggjordes. Han låg och sov och det tog lång tid innan han nådde luren, men snart förstod han vad det gällde.
— Han var överväldigad, säger Thomas Perlmann till SVT.
Genreglering via mikro-RNA, en mekanism som alltså upptäcktes av Ambros och Ruvkun, har funnits i hundratals miljoner år, och har möjliggjort utvecklingen av alltmer komplexa organismer.
"Deras banbrytande upptäckt i den lilla masken C. elegans avslöjade en helt ny princip för genreglering. Detta visade sig vara väsentligt för flercelliga organismer, inklusive människor. Mikro-RNA har visat sig vara fundamentalt viktiga för hur organismer utvecklas och fungerar", enligt Nobelförsamlingens motivering.
Victor Ambros, född 1953, är aktiv vid University of Massachusetts Medical School medan Gary Ruvkun, född 1952 finns vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School.
De publicerade sina upptäckter 1993.
Fakta om pristagarna
Victor Ambros föddes 1953 i Hanover, New Hampshire, USA. Han erhöll sin doktorsgrad vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA 1979 där han också genomförde postdoktoral forskning under 1979-1985. Han inledde sin oberoende forskning vid Harvard University, Cambridge, MA, 1985 och var anställd som professor vid Dartmouth Medical School 1992 – 2007. Sedan 2008 är han anställd som professor vid the University of Massachusetts Medical School, Worcester, MA där han är Silverman Professor of Natural Sciences.
Gary Ruvkun föddes 1952 i Berkeley, Kalifornien, USA. Han erhöll sin doktorsgrad från Harvard University 1982 och genomförde sedan postdoktoral forskning vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA 1982-1985. Han inledde sin oberoende forskning vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School 1985, där han är fortsatt verksam som Professor of Genetics.
Källa: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet
Artikeln uppdateras