Oärliga företag tar över vetenskapliga tidskrifter – ”Ett allvarligt hot”
Inom den akademiska världen är framväxten av ”predatory journals”, eller rovtidskrifter ett stort problem. Det handlar om oseriösa aktörer som publicerar lågkvalitativa eller till och med vilseledande forskningsartiklar mot höga avgifter. Rovtidskrifterna kan ha hemsidor som ser seriösa ut, men det är en fasad. Redaktionsråden kan vara påhittade och den utlovade granskningen lyser med sin frånvaro.
I en studie, som publicerades på det CERN-kopplade repositoriet Zenodo, har forskare tittat närmare på dussintals vetenskapliga tidskrifter som förvandlats till rovtidskrifter efter att ha köpts upp av ett företag. Ett nytt, men långt ifrån unikt, fenomen de kallar ”journal snatchers”, eller tidskriftskapare.
Händelseförloppet efter uppköpen följer ett tydligt mönster, enligt Alberto Martín-Martín, informationsforskare vid universitetet i Granada, som lett studien.
De nya ägarna höjer publiceringsavgifterna samtidigt som antalet artiklar ökar, där många av de nya artiklarna dessutom faller utanför tidskriftens ursprungliga ämnesområde.
– När tvivelaktiga förlag tar över dessa tidskrifter ser vi konsekvent en försämring av de redaktionella standarderna och, i många fall, en total ersättning av de ursprungliga vetenskapliga sammanhangen de tidigare tillhört, säger han till Life Science Sweden.
Överföringen av tidskrifter mellan förlagen sker, enligt de fall som observerats, oftast med ett stort hemlighetsmakeri. De nya ägarna har inte velat skylta med sina egna namn på tidskriftens webbplats, samtidigt har de tidigare redaktörerna inte fått sina egna namn borttagna, trots upprepade försök, berättar Alberto Martín-Martín.
Det här är en rovtidskrift
Rovtidskrifter, eller predatory journals, är publikationer som mot betalning erbjuder publicering utan att uppfylla grundläggande vetenskapliga kriterier, som korrekt referentgranskning.
De kännetecknas ofta av vilseledande löften om kvalitet, granskning och kopplingar till forskarnätverk som inte existerar.
Forskare kan ibland lockas eller luras av dessa aktörer, som erbjuder snabb publicering mot avgift, i så kallade open access-tidskrifter.
Källa: Life Science Sweden
En tidigare redaktör för den spanska ekonomivetenskapliga tidskriften Cuadernos de Economía har offentligt uppgett att han, efter att ha upptäckt oegentligheter i samband med ett förlagsbyte, tillsammans med flera kollegor upprepade gånger begärde att bli borttagna från tidskriftens redaktionella sida, men att deras begäran ignorerades.
Bristen på transparens gör det även svårt att kartlägga omfattningen. I Martín-Martíns studie har forskarna identifierat 36 tidskrifter, varav 14 är medicinska, men mörkertalet är sannolikt stort.
– Sedan vi publicerade vår studie har vi stött på ytterligare rapporter om många liknande fall. Som ofta är fallet med redaktionellt och publiceringsrelaterat missbruk, tenderar fler exempel att dyka upp när man väl börjar dra i trådarna från kända fall. Och just nu tror vi att det finns många trådar kvar att dra i.
Tidskrifterna ägdes tidigare av välkända förlag som Elsevier och Palgrave Macmillan eller av universitet. Efter uppköpen har de börjat visa tecken på tvivelaktiga publiceringsmetoder.
Exempel på nya ägare är Oxbridge Publishing House i Storbritannien och andra företag utan tidigare erfarenhet inom akademisk publicering. Efter granskning har databasen Scopus tagit bort flera av dessa tidskrifter från sitt index.
Företagen själva nekar till anklagelserna, skriver Nature som var först att rapportera om Martín-Martíns studie, men fenomenet med rovtidskrifter är välkänt sedan tidigare.
– Problemet är särskilt skadligt eftersom det oproportionerligt drabbar små, oberoende tidskrifter, eller de som drivs av små förlag, i vissa fall, universitetsförlag. Resultatet blir ofta att dessa vetenskapliga samfund förlorar ett viktigt forum för vetenskapligt uttryck. Med andra ord utgör dessa övertaganden av tidskrifter ett allvarligt hot mot den akademiska mångfalden, säger Alberto Martín-Martín till Life Science Sweden.
Det är en bild som även delas av Sofie Wennström, utredare på Stockholms universitetsbibliotek.
– Det är en tillitsfråga. På sikt kan man undergräva all forskning om viss forskning inte är tillförlitlig, säger Sofie Wennström.
Det har gjorts försök att kartlägga rovtidskrifter, men eftersom det handlar om en gråskala är det svårt att få en tydlig överblick. Enligt en studie i Nature publiceras cirka 5 procent av alla vetenskapliga artiklar i rovtidskrifter, men det kan skilja sig åt beroende på ämnesområde. Enligt en annan studie som American Journal of Medicine publicerat är siffran för medicinska artiklar som publiceras i rovtidskrifter runt 2 procent.
Men andelen förminskar inte vidden av problemet, menar Sofie Wennström.
– Även om det är en liten del är det ändå hårt arbete från forskare som hamnar fel och inte får det erkännande det förtjänar. Det är någonting vi behöver göra någonting åt, säger hon.
Tipsa Life Science Sweden!
Har du egna erfarenheter av rovtidskrifter? Tipsa Life Science Swedens reportrar Ella Käck (ella.kack@nordiskemedier.se) eller Lotta Naesenius (lotta.naesenius@nordiskemedier.se).