Göteborgsforskare hittar okända resistensgener
Forskarna har analyserat stora mängder DNA från bakterier som samlats in från människor i olika miljöer runt om i världen. Resultatet blev 76 nya typer av resistensgener, var av flera ger bakterierna förmågan att bryta ner karbapenemer, som är den allra kraftfullaste typen av antibiotika som idag ofta används för att behandla multiresistenta bakterier där inga andra antibiotika biter.
– Resistensgener är ofta mycket ovanliga så stora mängder sekvensdata måste undersökas innan en ny gen kan påträffas. Vår studie visar att det finns väldigt många okända resistensgener. Kunskap om dessa gener gör det möjligt att tidigt hitta och förhoppningsvis hantera nya former av multiresistenta bakterier, säger Erik Kristiansson, professor i biostatistik och ledare för forskargruppen på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Det är svårt att veta vad som är en resistensgen när den inte har beskrivits tidigare. Den svenska forskargruppen utvecklade beräkningsmetoder som letar efter DNA-mönster som är kopplade till antibiotikaresistens. Sedan testade de generna på lab, för att se om de hittat rätt. Beräkningarna måste kunna hantera mycket stora datamängder.
När man går vidare i forskningen handlar det om att leta upp gener som ger resistens mot andra former av antibiotika.
– Våra resultat är bara toppen av ett isberg. Det finns en stor mängd resistensgener som vi i dag inte har någon kännedom om och som kan komma att utgöra stora problem i framtiden, säger Erik Kristiansson.
Resultaten av studien publicerades i tidskriften Microbiome.
