Ny spridningsväg för Alzheimer upptäckt

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, enligt forskare vid Linköpings universitet.

Cellens sophanteringssystem tycks spela en viktig roll för spridningen i hjärnan av Alzheimers sjukdom. En ny studie sätter strålkastarljuset på små vätskeblåsor som kallas exosomer. Blåsorna kan lite förenklat liknas vid en soppåse som cellen kastar ut. I dag vet man att celler runt om i hela kroppen använder exosomer för att skicka information mellan sig. I blåsorna kan det nämligen finnas både färdiga proteiner och genetiskt material, som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom och på så vis sprida sjukdomen till nya nervceller. Vid Alzheimers sjukdom klumpar felveckade former av proteiner, särskilt amyloid-beta och tau, ihop sig. Med tiden bildar de allt större plack i hjärnan, vilket sammanfaller med att nervceller dör. 

– Utbredningen av sjukdomen följer hur hjärnans delar är anatomiskt kopplade till varandra. Det verkar rimligt att sjukdomen sprids via kopplingarna i hjärnan och man har länge funderat på hur det går till på cellnivå när sjukdomen sprids, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare i klinisk patologi vid universitetssjukhuset i Linköping, i ett pressmeddelande.

I samarbete med forskare i Uppsala undersökte han och hans medarbetare exosomer i donerad hjärnvävnad från avlidna personer. Forskargruppen vid Linköpings universitet upptäckte att det fanns mer beta-amyloid i exosomerna från personer som hade Alzheimers sjukdom jämfört med kontrollpersoner. Forskarna gick vidare med att rena fram exosomer från Alzheimerpatienters hjärnvävnad och undersöka om dessa kunde tas upp av celler som forskarna odlade i laboratoriet.

– Vi såg att exosomer från patienter kunde tas upp av odlade nervceller och skickas vidare till andra nervceller. Cellerna som tog upp exosomer som innehöll beta-amyloid blev sjuka av spridningen, säger Martin Hallbeck.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen kunde forskarna stoppa spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor, men upptäckten är principiellt viktig.

– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Ny ansökan om prövning från A1M

A1M pharma lämnar in en förnyad ansökan till Läkemedelsverket om klinisk prövning med kandidaten Rosgard.

Designar alternativ till antibiotika

Senzagen får vänta på OECD-validering

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje år vilka som ska tilldelas årens olika Nobelpris. Tre forskare pekas ut som heta kandidater till priset i fysiologi eller medicin.

Ny lungbehandling säker

Mer till aktieutdelning än till FoU

Nyhetsbrev

Ny metod ger säker diagnos för Alzheimer 

Arkiv

Senzagen blir först med luftvägstest

Nu presenterar bolaget ett in vitro-test för luftvägsallergier. 

Plus

Ingen ska behöva behandlas i onödan

Vårdens nya behandlingar är individualiserade och ger fantastiska möjligheter, men de är inte bara en välsignelse. Lars Franksson berättar om Roche arbete med behandling och diagnos.

Plus

"I dag är det i många fall inte ekonomiskt lönsamt att ta fram ny antibiotika"

Antibiotikan håller på att förlora sin kraft då allt fler bakterier blir resistenta. Life Science Sweden pratade med Wilhelm Paulander och Marta Veses Garcia på Symcel om hur de vill bidra.

Klaria får pengar från EU

Jobb & Karriär
Skifte på Mercodias ordförandepost

Anneli Palm tar över efter sin far.

“Min drivkraft är att kunna bromsa sjukdomen”

Åsa Petersén får årets Fernströmpris för sitt arbete med Huntingtons sjukdom.

Lundaforskare kan upptäcka cancer tidigt

Med ett nytt blodbaserat test ska man kunna upptäcka behandlingsbar bukspottkörtelcancer.

Jobb & Karriär
Nytt patent och ny CMO för Cereno scientific

Redo att gå in i fas II-studier.

Nedskärningar på Kontigo

1

”Guldår för cancerområdet”

Vi lever i en gyllene era för möjligheten att behandla cancer. Det säger Susan Galbraith, chef för Astrazenecas onkologi. "Avgörande för att kunna skörda av framgångarna är tidig och exakt diagnos", säger hon till Life Science Sweden.

Jobb & Karriär
Blir medicinsk chef på Ascelia

Jobb & Karriär
Ny vd och miljoner i riskkapital

Klockan som ska rädda liv

En klocka som känner om du ramlar och automatiskt larmar sjukvården. Med Apples nya klocka flyttar trygghetslarmet in på armen hos den teknikmedvetne konsumenten. Dessutom kan användaren läsa av sitt EKG.

Tung värvning till Cellink

Klinik igen för Wntresearch

De tog hem Startup Challenge

Smärtstillande ökar risk för hjärtsjukdom

Mobergs fas 3 fullrekryterad

NIH-pengar till Umeåforskning

Medfield tar steget till Kina

Combigene får första utbetalningen

Biovica stärker ledningen

Bioarctic utökar alzheimersamarbete

EU-miljoner till Umeåbolag

Jobb & Karriär
Blir jurist hos Lif

Xintela knoppar av

Miljonanslag till Follicums peptider

Spago tankar kassan

Patent godkänt i Japan

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.195