23948sdkhjf

Ny spridningsväg för Alzheimer upptäckt

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, enligt forskare vid Linköpings universitet.

Cellens sophanteringssystem tycks spela en viktig roll för spridningen i hjärnan av Alzheimers sjukdom. En ny studie sätter strålkastarljuset på små vätskeblåsor som kallas exosomer. Blåsorna kan lite förenklat liknas vid en soppåse som cellen kastar ut. I dag vet man att celler runt om i hela kroppen använder exosomer för att skicka information mellan sig. I blåsorna kan det nämligen finnas både färdiga proteiner och genetiskt material, som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom och på så vis sprida sjukdomen till nya nervceller. Vid Alzheimers sjukdom klumpar felveckade former av proteiner, särskilt amyloid-beta och tau, ihop sig. Med tiden bildar de allt större plack i hjärnan, vilket sammanfaller med att nervceller dör. 

– Utbredningen av sjukdomen följer hur hjärnans delar är anatomiskt kopplade till varandra. Det verkar rimligt att sjukdomen sprids via kopplingarna i hjärnan och man har länge funderat på hur det går till på cellnivå när sjukdomen sprids, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare i klinisk patologi vid universitetssjukhuset i Linköping, i ett pressmeddelande.

I samarbete med forskare i Uppsala undersökte han och hans medarbetare exosomer i donerad hjärnvävnad från avlidna personer. Forskargruppen vid Linköpings universitet upptäckte att det fanns mer beta-amyloid i exosomerna från personer som hade Alzheimers sjukdom jämfört med kontrollpersoner. Forskarna gick vidare med att rena fram exosomer från Alzheimerpatienters hjärnvävnad och undersöka om dessa kunde tas upp av celler som forskarna odlade i laboratoriet.

– Vi såg att exosomer från patienter kunde tas upp av odlade nervceller och skickas vidare till andra nervceller. Cellerna som tog upp exosomer som innehöll beta-amyloid blev sjuka av spridningen, säger Martin Hallbeck.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen kunde forskarna stoppa spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor, men upptäckten är principiellt viktig.

– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Upptäckt av pytteliten organism gav pris

Nedräkningen har börjat

Nu serialiseras alla läkemedelsförpackningar. Vad kommer att hända på apoteken efter den 9 februari? Kommer kunderna att kunna få ut sina mediciner?

Forska Sveriges uppmaning till nya regeringen

Stiftelsen uppmanar till dubblerad satsning på medicinsk forskning per vårdkrona och förväntar sig att regeringen går från ord till handling.

Positiva resultat från Isofol

Avföringsrester gissel för antibiotikaresistens

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Nyhetsbrev

Sårläkningsbolaget går mot klinik

Arkiv

Kartläggning delas i öppen databas

Skärpt lag mot organhandel föreslås

Ny teknik för diabetiker

Chans för framtidens forskningsledare

Nu utlyser Stiftelsen för strategisk forskning mångmiljonbelopp till framtidens forskningsledare.

Enkel metod räddar leverceller för forskning

Höglund går till Unilabs

Jobb & Karriär
Sjökvist Saers slutar på APL

En naturlig utveckling då företaget går in i ny fas, uppger styrelsen.

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Fästingburna sjukdomen babesios är långt vanligare än myndigheterna känt till, visar forskning vid Lunds universitet.

Lucka 24 - vem finns här?

Denna profil arbetar hårt för att stärka branschens ställning. Hen ser gärna Sverige som en förebild inom samverkan.

Lucka 23 - detta läste ni mest

Lucka 22 - titta här

Lucka 21 - öppna och se

Under det kommande året önskar denna vd att komma i kontakt med forskare med nya idéer...

Sista nyhetsbrevet

Dagens nyhetsbrev är det sista som skickas ut till prenumeranterna som en följd av att Kemivärlden upphör som egen titel och i stället slås samman med Life Science Sweden.

240 miljoner till Framtidens Forskningsledare

Ny forskarskola stärker samarbetet med företag

Grönare kemi viktig i jätteutlysning

Detta är en jätteviktig satsning som kräver insatser från flera områden och ett mångvetenskapligt angreppssätt. Att skapa en sådan miljö är definitivt en del i utmaningen, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, Lunds universitet.

Sobi tar klivet in bland större läkemedelsbolag

Sobi meddelade i mitten av november att man köper rättigheterna till ett läkemedel från Astra- Zeneca med den största marknadsandelen i USA.

Lucka 20 - vem där?

Omega-3 saknar effekt

Lucka 18 - öppna och se

Höjning vid årsskiftet

Lämnar över efter två decennier

Lucka 14 - vem finns här?

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Krönika: Dags för kraftfulla satsningar

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137