Utvecklar nytt biologiskt läkemedel
Ilya Pharma utvecklar en ny typ av biologiskt läkemedel. Idén kommer från Evelina Vågesjös doktorandprojekt vid Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk cellbiologi.
– Vi jobbade med ett protein, en s k kemokin och en typ av immunceller som betedde sig speciellt i skadad vävnad. De la sig längs med artärernas minsta förgreningar där de hjälper till med blodflödesreglering.
– Vi hittade ett sätt att överuttrycka en viss kemokin så att det blev fler immunceller och bättre blodflödesreglering. Det var runt 2010, och vi började läsa på om hur detta fungerar kliniskt och vid vilka sjukdomar som detta är viktigt.
– Att det var svårt förstod vi, men inte riktigt hur svårt.
I kontakt med läkare och kärlkirurger blev det klart att kroniska sår är ett stort problem.
Idén man satsade på var att designa om leveranssystemet av kemokiner. Metodiken blev att sätta in genen för den humana kemokinen i en mjölksyrabakterie.
– Jag hade gått en sommarkurs i bioentreprenörskap och var verkligen inne på patent. Vi fick hjälp av Uppsala Universitet Innovation att designa strategin för IP.
Råden de fick var att bygga upp en portfölj med flera bakteriestammar och olika kemokiner, en teknologiplattform.
– Vi följde råden och fick efter några år jättefina data på accelererad sårläkning i möss. Därefter har vi visat att det fungerar i flera modeller men bara på akuta sår. Det saknas prekliniska modeller för kroniska sår men baserat på publicerade data är det logiskt att vår produkt skulle kunna bryta balansen och starta läkningsprocessen även i kroniska sår. Det är målet.
Mjölksyrabakterierna aktiveras med en buffert och läggs på såret. Efter en timme finns nästan inga bakterier kvar. De trivs inte i sårmiljön. Att producera stora mängder kemokiner tar också mycket av deras energi.
– Kontinuerlig produktion av kemokinen är avgörande eftersom substansen har väldigt kort halveringstid.
Dessutom visade det sig att det blev synergieffekter med mjölksyran.
– Vi fick hjälp av några biokemister att se att den lilla pH-sänkningen inhiberade enzym som annars klyver och bryter ned kemokinen.
Evelina Vågesjö skrattar lite när hon säger att det tog tre år innan de förstod att det var ett läkemedel de hade utvecklat.
Myndigheterna har också anpassat sig efter att levande bakterier kan vara ett läkemedel och det har kommit ett nytt medicintekniskt direktiv.
I och med starten av läkemedelsutvecklingen startades bolaget.
– Det är fantastiskt hur snabbt det har gått.
För ett år sedan fanns inga anställda och ingen lön betalades ut. Nu är det åtta anställda och sju konsulter som jobbar i bolaget.
– Allt är styrt efter projektet, inte efter organisationen. Det är som ett stort FoU-projekt, med olika aktörer varje månad.
– Utgångspunkten är att den som gör en uppgift bäst ska utföra den och det kan vara en konsult, en forskare eller ett annat labb. Det är verkligen ett virtuellt expertkluster med hös kunskapsnivå som samarbetar under begränsad tid.
– Vårt sätt att arbeta har också gett projektet fart. Vi började utvecklingsarbetet in vivo och hoppade över tre år av in vitro-studier eftersom vi redan hade mekanismen.
– Det var nog bra att vi inte riktigt förstod hur mycket jobb som krävs för att utveckla ett nytt läkemedel. Men det går väldigt bra.
Nästa steg är GMP-tillverkning av bakterierna för kliniska studier. Uppdraget ligger nu hos ett CMO-bolag i EU. Men dessutom körs processen i full skala ett par gånger i nyöppnade TestaCenter i Uppsala.
– Det har hjälpt oss att sänka risken i vårt projekt och därmed också snabbat på vår resa mot kliniska prövningar och det har även hjälpt oss att säkra finansiering till projektet.
Evelina Vågesjö vill bygga och behålla kunskapen om tillverkningsprocessen i företaget även om delar av arbetet läggs ut.
Hon har fortfarande kvar lite forskning vid UU.
– Men tiden räcker inte till. Nu har bolaget också samverkansavtal med Uppsala universitet med min förra handledare som också är CSO i företaget och med SLU om mikrobiologin.
– Det är coolt att bygga upp företagsstrukturen så att den ska fungera. En väldigt betydelsefull del är den regulatoriska.
Bolaget har lyckats knyta tre seniora konsulter till sig med lång erfarenhet inom respektive toxikologi/kemi, läkemedelsdokumentation för ATMP och industrialisering av bioprocesser.
– De har kunnat möta vårt projekt i rätt stadium.
Fakta: Ilya Pharma
Ilya Pharma grundades 2016 av Evelina Vågesjö, Mia Phillipson, Stefan Roos och Göran Beijer.
Läkemedelskandidaten är levande mjölksyrabakterier, frystorkade, som i sår producerar ett sårläkningsprotein som accelererar sårläkning.
Fick 30 miljoner kronor från Horizon 2020 år 2017.
Tog in lika mycket i en emission tidigare i år. Medlen ska användas till den första kliniska studien på friska frivilliga våren 2019 och för planering av en fas II-studie.
Fakta: Kemokiner
Kemokiner är en typ av cytokiner – proteiner som har kemotaktiska egenskaper i kroppen. De har till uppgift att vid en infektion eller skada locka till sig och aktivera leukocyter. Det gör de genom att skapa en lokal gradient som guidar leukocyterna mot inflammationshärden, en process kallad kemotaxi.
