23948sdkhjf

Ny metod för att studera ALS bättre

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en ny metod som radikalt förbättrar möjligheterna att undersöka axoner och på så sätt bättre förstå sjukdomsutvecklingen vid ALS.

Vid nervsjukdomen ALS dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan motorneuronen dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar.

Det är sedan tidigare känt att motorneuron vid ALS dör ”baklänges”, alltså att de först tappar i funktion där axonet möter muskeln för att så småningom helt falla ifrån och dö.

Genom att undersöka förekomsten av RNA i en cell kan man ta reda på vilka gener som är på- och avslagna, vilket speglar en cells funktion och allmänna tillstånd. I nervceller med långa axoner finns det en buffert av RNA i axonet för att de snabbt ska kunna interagera med sin närmiljö, till exempel med muskelceller. I forskarvärlden finns ett stort intresse för att beskriva förekomsten av RNA i axoner, både i friska celler och i ALS-sjuka, för att få djupare insikt i sjukdomsprocesserna.

Det har dock visat sig vara mycket svårt, då mängden RNA i axoner är mycket liten. Om endast en enda cellkropp kommer med i undersökningsmaterialet blir det kraftigt kontaminerat, ”nedsmutsat”, av cellkroppens RNA, vilket har gjort det svårt att se hur axonernas RNA-buffert faktiskt ser ut.

– Vi har nu tagit fram en klart förbättrad metod för detta, kallad Axon-seq. Det är en relativt billig, enkel och mycket känslig metod som vi har beskrivit i detalj i vår studie så att den ska kunna användas av andra intresserade forskare, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och den som har lett studien.

Hennes forskargrupp har använt metoden för att undersöka motorneuron skapade av stamceller från mus och människa. Resultatet visar att transkriptomet, alltså RNA-profilen, i axonet skiljer sig markant från cellkroppens, vilket är ett nytt fynd. Forskarna undersökte också transkriptomet i ALS-sjuka motorneuron. Det visade sig att i nervceller med den muterade version av SOD1-genen som orsakar ALS, där skilde sig axonernas RNA-profil från den som återfanns i friska celler.

– Vi såg att flera av de gener som är dysreglerade vid ALS är viktiga för att axonet ska fungera normalt och ha kontakt med muskeln. Flera av dessa gener skulle kunna vara möjliga mål för framtida behandlingar, säger Jik Nijssen, doktorand i Eva Hedlunds forskargrupp.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Upptäckt av pytteliten organism gav pris

Nedräkningen har börjat

Nu serialiseras alla läkemedelsförpackningar. Vad kommer att hända på apoteken efter den 9 februari? Kommer kunderna att kunna få ut sina mediciner?

Forska Sveriges uppmaning till nya regeringen

Stiftelsen uppmanar till dubblerad satsning på medicinsk forskning per vårdkrona och förväntar sig att regeringen går från ord till handling.

Positiva resultat från Isofol

Avföringsrester gissel för antibiotikaresistens

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Nyhetsbrev

Sårläkningsbolaget går mot klinik

Arkiv

Kartläggning delas i öppen databas

Skärpt lag mot organhandel föreslås

Ny teknik för diabetiker

Chans för framtidens forskningsledare

Nu utlyser Stiftelsen för strategisk forskning mångmiljonbelopp till framtidens forskningsledare.

Enkel metod räddar leverceller för forskning

Höglund går till Unilabs

Jobb & Karriär
Sjökvist Saers slutar på APL

En naturlig utveckling då företaget går in i ny fas, uppger styrelsen.

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Fästingburna sjukdomen babesios är långt vanligare än myndigheterna känt till, visar forskning vid Lunds universitet.

Lucka 24 - vem finns här?

Denna profil arbetar hårt för att stärka branschens ställning. Hen ser gärna Sverige som en förebild inom samverkan.

Lucka 23 - detta läste ni mest

Lucka 22 - titta här

Lucka 21 - öppna och se

Under det kommande året önskar denna vd att komma i kontakt med forskare med nya idéer...

Sista nyhetsbrevet

Dagens nyhetsbrev är det sista som skickas ut till prenumeranterna som en följd av att Kemivärlden upphör som egen titel och i stället slås samman med Life Science Sweden.

240 miljoner till Framtidens Forskningsledare

Ny forskarskola stärker samarbetet med företag

Grönare kemi viktig i jätteutlysning

Detta är en jätteviktig satsning som kräver insatser från flera områden och ett mångvetenskapligt angreppssätt. Att skapa en sådan miljö är definitivt en del i utmaningen, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, Lunds universitet.

Sobi tar klivet in bland större läkemedelsbolag

Sobi meddelade i mitten av november att man köper rättigheterna till ett läkemedel från Astra- Zeneca med den största marknadsandelen i USA.

Lucka 20 - vem där?

Omega-3 saknar effekt

Lucka 18 - öppna och se

Höjning vid årsskiftet

Lämnar över efter två decennier

Lucka 14 - vem finns här?

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Krönika: Dags för kraftfulla satsningar

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.089