23948sdkhjf

God kondition hjälper inte alltid

När friska individer utsätts för akut psykosocial stress tycks inte konditionen spela någon roll för hur kroppen reagerar fysiologiskt.

Att bra kondition är fördelaktigt är det få som tvivlar på. Men kan konditionen påverka alla fysiologiska mekanismer? När friska individer utsätts för akut psykosocial stress tycks inte konditionen spela någon roll för hur kroppen reagerar fysiologiskt, det vill säga hur nivåerna av olika hormoner samt puls och blodtryck förändras. Bland annat ser stresshormonet kortisol ut att fungera som det ska även hos otränade individer. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Till grund för avhandlingen ligger bland annat test där cirka 100 friska men otränade individer, mellan 20 och 50 år gamla, fick genomgå ett fysiskt stresstest i form av ett maximalt konditionstest på testcykel, samt ett psykosocialt stresstest för att studera hur kroppen reagerar vid akut stress.

I samband med testerna togs ett antal prov för att kunna följa hur nivåerna av bland annat stresshormonet kortisol, puls och blodtryck förändrades.

– Det visar sig finnas stora skillnader i hur olika individer reagerar på akut stress, men inget tydligt samband visar sig mellan konditionsnivån och reaktionen på det psykosociala stresstestet. Inte heller fanns något samband mellan hur stressande testet upplevdes och hur stark den fysiologiska reaktionen var, säger Elin Arvidson, avhandlingens författare i ett pressmeddelande.

Däremot fanns en viss koppling mellan reaktionen på fysisk och psykosocial stress, det vill säga att de deltagare som fick höga nivåer av bland annat kortisol vid det fysiska testet även fick höga nivåer vid det psykosociala testet.

Hälften av deltagarna fick efter de inledande testerna komma igång med fysisk träning, tre gånger i veckan under ett halvår, medan den andra hälften fortsatte som tidigare. Båda grupperna fick därefter göra testerna igen. Samtliga deltagare fick då en minskad respons på det psykosociala testet, det vill säga lägre nivåer av stresshormoner samt puls och blodtryck, oavsett om de tränat eller inte. Troligtvis har det skett en tillvänjning till själva testet, vilket också visar på kroppens förmåga att anpassa reaktionen efter rådande situation.

Resultaten från avhandlingen är viktiga för den fortsatta forskningen inom stressområdet.

– Fysisk träning har tidigare visat sig vara ha viktiga förebyggande effekter för stressrelaterad psykisk ohälsa, men mekanismen verkar inte vara kopplad till den akuta stressreaktionen, åtminstone inte hos friska individer. Kanske är det nu dags att flytta blicken från stresshormoner till andra aspekter för att kunna identifiera mekanismerna bakom effekterna av fysisk träning på stressrelaterad ohälsa, kommenterar Elin Arvidson.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.157