23948sdkhjf

Hjärnans proteom i öppen databas

Kartläggning av hjärnans proteiner blir den senaste uppdateringen av HPA.

Igår torsdag publicerades den senaste uppdateringen av Scilifelab-projektet Human Protein Atlas, HPA, i tidskriften Science – nämligen en kartläggning av de proteiner som uttrycks i hjärnan. Genom HPA kommer resultaten att samlas i en öppen databas. Målet är att hjälpa forskare att få en djupare förståelse för neurobiologi och att denna kunskap i slutändan ska ge upphov till ny diagnostik och nya behandlingar mot psykiatriska och neurologiska sjukdomar.

Den nya hjärnatlasen är baserad på analyser av närmare 1 900 prover från 27 hjärnregioner. Där kombineras data från människa med motsvarande information om hjärnan hos gris och mus.

– Som förväntat finns många likheter mellan de däggdjur vi har analyserat, men den nya kartläggningen avslöjar också intressanta skillnader mellan hjärnan hos människa, gris och mus, säger Mathias Uhlén, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH, gästprofessor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och ledare för HPA-projektet, i ett pressmeddelande.

Lillhjärnan framträdde i studien som den mest distinkta regionen i hjärnan. Där hittade forskarna många proteiner med förhöjda nivåer. Flera av dessa är kopplade till psykiatriska störningar, vilket ger stöd till hypotesen att lillhjärnan har en funktion i bearbetningen av känslor.

– En annan intressant upptäckt är att de olika celltyperna i hjärnan delar vissa specialiserade proteiner med andra organ i kroppen. Till exempel finns samma transportörer och metaboliska enzymer hos astrocyterna, celler som 'filtrerar' miljön runt nervcellerna i hjärnan, som hos cellerna i levern som filtrerar blod, säger Evelina Sjöstedt, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Forskarna fann vissa tydliga skillnader mellan arterna när de jämförde de system som ansvarar för kommunikationen mellan nervceller, så kallade neurotransmittorer.

– Flera molekylära komponenter i dessa system, särskilt receptorer som reagerar på frisatta neurotransmittorer och neuropeptider, visar olika mönster hos människor och möss. Det innebär att man bör vara försiktig när man väljer djur som modeller för mänskliga mentala och neurologiska störningar, säger Jan Mulder, gruppledare för HPA-projektets hjärnprofileringsgrupp och forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

För vissa utvalda gener/proteiner innehåller hjärnatlasen även mikroskopiska bilder som visar proteinets position i mänskliga hjärnprover och detaljerade, zoombara kartor över proteinernas position i mushjärnan.

HPA-projektet bedrivs vid forskningscentret Science for Life Laboratory, Scilifelab. Det inleddes år 2003 och målet är att kartlägga alla mänskliga proteiner i celler, vävnader och organ, det så kallade proteomet. All data publiceras i en öppen databas.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.094