Undersöker orsakerna till förlossningsdepression
Under det första året efter förlossningen drabbas en av sju kvinnor av förlossningsdepression. Förlossningspsykos är betydligt ovanligare (drabbar en till två bland tusen mammor) men kan i värsta fall leda till självmord eller att barnet skadas.
I en ny studie som arrangeras av konsortiet Postpartum Depression: Action Towards Causes and Treatment, Pact, ligger fokus på att identifiera gener samt sociala faktorer som kan påverka risken för dessa tillstånd. Den genomförs av forskare från USA, Australien, Kanada, Danmark och Sverige.
– Totalt kommer DNA från 100 000 mammor samlas in, vilket gör att den platsar bland de största genetiska studierna i världen av det här slaget, säger Alkistis Skalkidou, professor i obstetrik och gynekologi på Uppsala Universitet och ansvarig för den svenska delen av studien.
Både kvinnor som mådde bra och kvinnor som mådde dåligt efter att ha fött barn kan gå med i studien. De får inledningsvis fylla i en enkät i datorn eller mobilen där de med hjälp av skattningsskalor får ange hur de mådde efter förlossningen. Beroende på svaren så kan de sedan ombedjas att besvara ytterligare frågor och en del kommer även att få en förfrågan om att lämna in ett DNA-prov. De som godkänner detta kommer att få ett provrör hemskickat, som de spottar i och sedan skickar in för genetisk analys. I Sverige tas proverna emot av Institutionen för Kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet.
– I Sverige kommer forskarna att samla in genetiskt material från 5 000 kvinnor. Tillsammans med de som besvarar frågor men inte lämnar DNA-prov räknar vi med att vi i slutänden kommer ha samlat in information från cirka 10 000 kvinnor, säger Alkistis Skalkidou.
– Vi påbörjade rekryteringen vid årsskiftet och hittills har ca 800 kvinnor skickat in DNA. Vi hoppas att den svenska delen av studien kommer att vara klar inom en till två månader. Första resultaten väntas vara färdigställda cirka ett år efter att studien har rekryterat klart.
I studien ligger tonvikten på genetiska faktorer bakom förlossningsdepression och förlossningspsykos men det samlas även in information om sociala aspekter, såsom stöd från partner och familjeförhållanden. Forskarnas mål är dels att öka kunskapen om förlossningsdepression – men även att hitta biomarkörer som skulle kunna användas för att förutse om en kvinna är i riskzonen.
