23948sdkhjf

”Remdesivir är knappast ett genombrott”

Trots att all data från den amerikanska studien om remdesivir inte är offentliggjord konstaterar professor Anders Sönnerborg från Karolinska instututet att resultaten inte blev någon kioskvältare. 

Nyligen preseterades preliminär data från den amerikanska remdesivir-studien utförd av National institute of allergy and infectious disease, NIAID, något som Life Science Sweden tidigare rapporterat om. Enligt den amerikanske folkhälsochefen Anthony Fauci visar datan att läkemedlet har en tydlig effekt på återhämtningstiden och tendens till minskad dödlighet. 

Men Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid KI, är måttligt imponerad och inväntar egentligen den fullständiga datan innan en riktig slutsats kan dras. 

– Om man går in och tittar på deras protokoll ser man inklusionskriterierna, det verkar handla om svårt sjuka patienter, men man vill gärna se vilka som verkligen inkluderades. Inte bara vilka som var tänkta att inkluderas, säger han.

Läs också: Ny rapport: Färre intensivvårdade avlider i covid-19

I studien ingick över 1 000 patienter och enligt de preliminära resultaten kunde patienterna som fått remdesivir skrivas ut efter 11 dagar istället för 15 som var genomsnittet för de patienter som inte fick läkemedlet.

– När det endast är fyra dagars skillnad mellan när patienterna skrevs ut så kan man knappast klassa läkemedlet som ett genombrott. I bästa fall kan det förkorta vårdtiden. Men visst, om den amerikanska datan håller är det första gången som man med läkemedel kan påverka sjukdomsförloppet och det är positivt, säger Anders Sönnerborg.

Varför är det inte ett genombrott?

– Det man helst hade velat se är en tydlig och kraftig effekt på dödligheten. I den här studien var skillnaden i dödlighet marginell, 8 procent jämfört med 11,6 procent. Fast det var en tendens till minskad dödlighet är det en liten besvikelse måste jag säga.

Trots att all data inte redovisats finns det ändå vissa positiva aspekter med den amerikanska studien i jämförelse med en kinesisk studie som publicerats i The Lancet

– Styrkan med den amerikanska studien är att det är många patienter, jämfört med den kinesiska där det var ett färre antal. Den kinesiska studien kunde inte slutföras på det viset som det var tänkt. Planen var att ta in omkring 400 patienter men man hamnade på 237 stycken. Studien saknar egentligen statistisk styrka för att kunna besvara den frågeställningen som de hade ställt.

Läs också: Rekommendationerna för äldre tas bort

Fem dagar kan räcka

Läkemedelsföretaget Gilead presenterade nyligen preliminära resultat från en av två randomiserade och placebokontrollerade studier om remdesivir. Om resultaten stämmer tyder det på att fem dagars behandling kan räcka för bättre effekt hos många covid-19-patienter. 

– Om vi utgår från att NIAID:s studie har effekt , och att Gileads studie där Karolinska institutet ingår visar att det inte är någon skillnad mellan fem eller tio dagars behandling, då skulle man kunna gå ned i antal behandlingsdagar. Det skulle naturligtvis vara värdefullt att gå ned till fem dagars behandling och då skulle tillgången på läkemedel öka.

Anders Sönnerborg hoppas att KI:s resultat kan finnas klara under juni månad. 

Kan bli stor efterfråga och läkemedelsbrist

Nyligen påbörjade Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, en löpande utvärdering av remdesivir. Skulle läkemedlet godkännas inom kort kan det globalt sett bli svårt med en rättvis fördelning av läkemedlet.

Läs också: Miljardsatsning ska lyfta datadriven life science

– Det kan bli lite svårare frågeställningar om vem som ska ha läkemedlet eftersom kunskapen om dess effekt fortfarande är begränsad. Därför det är väldigt viktigt att veta vilken patientpopulation som deltog i den amerikanska studien.

I USA har ett akuttillstånd redan utfärdats för att man ska kunna använda remdesivir på patienter. I Sverige har Läkemedelsverket gett remdesivir beredskapslicens. Anders Sönnerborg misstänker att ett godkännande av EMA kan skapa en större efterfråga än vad läkemedelstillverkaren är beredd på.

– Då blir frågan om läkemedelsföretaget har produktionskapaciteten och logistiken att tillgodose behovet. Kan de inte det så blir det en ytterligare etisk frågeställning vilka man ska behandla. Det återstår att se.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093