23948sdkhjf

Vaccinforskaren: "Det här viruset kommer inte att försvinna"

Trots att snabb vaccinutveckling kan innebära risker kommer nyttan av ett vaccin mot det nya coronaviruset förmodligen överväga riskerna, det menar Matti Sällberg, professor vid Karolinska institutet.

Frågan är om det verkligen är meningsfullt att utveckla ett vaccin mot sars-cov-2 när pandemin spås vara över innan ett fungerande vaccin når marknaden. Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, KI, anser att det är det.

Läs också: KVA tillsätter expertgrupp om corona

– Det här viruset kommer inte att försvinna. För riskgrupper och sjukvårdspersonal kommer det behövas ett vaccin och det kommer behövas under många år framöver, säger han.

I en tid som präglats av rädsla, antingen för att själv smittas eller för smittans konsekvenser på sjukvården, är Matti Sällbergs syn på framtiden inom hälso- och sjukvården ändå positiv.

– Jag är extremt hoppfull. Vi har aldrig sett ett fält utvecklas så snabbt som forskningen runt corona. Vi har på några månader lärt oss lika mycket som vi tidigare
kanske lärt oss på 10 eller 15 år om andra virusinfektioner, säger han.

Vaccinkandidaten

Det finns flera intressanta vaccinkandidater på gång runt om i världen. I de flesta forskningsprojekten har man använt sig av coronavirusets ”spike” och uttrycker den i sitt vectorsystem. Matt Sällberg leder en forskningsgrupp på Karolinska institutet
i Huddinge som utvecklar ett dna-vaccin som skiljer sig genom att det inte bara inkluderar hela spiken, utan även andra virusdelar som inte förändrar sig lika mycket.
Det innebär att deras vaccinkandidat kan bli korsreaktivt mot framtida coronavirus som hoppar från fladdermus till människa.

Läs också: Munskydd rekommenderas i Finland

– Det är en bättre framtidssäkring, det vill säga vårt vaccin har större förutsättningar för att även kunna skydda mot nästa coronavirus som kommer att komma.

Skillnader och likheter med andra coronavirus

Att sars-cov-2 är här för att stanna är en av faktorerna som skiljer sig från tidigare utbrott med coronavirus. I de fallen smittades färre, men andelen döda var högre. Vid sars-cov-2 och MERS-CoV var det också möjligt att isolera viruset på grund av att alla smittbärare fick symtom. Men sars-cov-2 ger inte alltid symtom hos sina smittbärare, och ibland är symtomen ytterst milda. Det är den mest väsentliga skillnaden som gör att smittspridningen av det nya coronaviruset är mycket svårare att begränsa
än tidigare smittspridningar med coronavirus.

– Det här viruset kan man inte isolera bort, det är fullkomligt nonsens att tro att genom att sätta någonting i karantän så blir man av med det. Det är ungefär som en struts som kör huvudet i sanden, säger Matti Sällberg och fortsätter:

– Karantän är jättebra för att begränsa spridningen och för att göra den långsammare, men vi kommer aldrig bli av med viruset. Vi kan inte låsa in alla på hela jordklotet i en månads tid för att få bort det.

Läs också: Covid-19 vid graviditet gav inte förhöjd risk för barnet enligt studie

Tidigare forskning hjälper till

I dagsläget regnar det i princip pengar på forskning om sars-cov-2 runt om i världen. Även under sars-epidemin 2003 och 2004 flödade pengar in till forskningen, men när epidemin väl var över sinade forskningsmedlen och forskningen stannade av.
Matti Sällberg tror inte att den risken finns i dag. I Europa finns det en mycket starkare inhemsk motivation på grund av de flera hundratusen smittade.

– Det här kommer vara ett uppvaknande för många anslagsgivare och samhället som helhet. Virus är ingenting som drabbar endast Afrika eller Asien, utan det drabbar hela det globala samhället. Det gör att vi måste ha en helt annan beredskap för det här framöver, säger han.

Minnet av svininfluensan, vaccin och narkolepsi

Hur intressant ett framtida vaccin kommer vara för gemene man är svårt att sia om. Ordet ”massvaccinering” för mångas tankar tillbaka till 2009 och svininfluensas utbrott i världen. Omkring 5 miljoner människor vaccinerade sig i Sverige efter uppmaning från regeringen och strax därefter kunde man räkna till 500 fall av narkolepsi bland barn och unga. Matti Sällberg anser att det saknas definitiva bevis för att vaccinet, Pandemrix, verkligen var den utlösande faktorn till narkolepsifallen. Han framhåller också att infektion med svininfluensa i sig kan orsaka narkolepsi. På en global nivå har man inte heller hittat något samband mellan vaccination och narkolepsi, enligt den översiktslitteratur som Matti Sällberg hänvisar till.

– Studier har tydligt visat att bland de som blev vaccinerade minskade tecken på influensaorsakad sjukdom med 70-100 procent, vilket ska ställas i relation till antalet möjliga narkolepsifall på mellan 1 på 20 000 hos unga. Associationen med narkolepsi noterades nästan uteslutande i Norden. Men det går självklart inte att utesluta att någon drabbades av narkolepsi av vaccinet, säger han.

Läs också: Reumaläkemedel ska testas mot covid-19

Riskerna med ett vaccin

Matti Sällberg medger att den snabba utvecklingen och processen av att ta fram ett vaccin mot sars-cov-2 kan medföra risker.

– Det är klart att det alltid finns risker när det går fort. Om man inte kan testa på tillräckligt många människor kommer man inte se ovanliga biverkningar innan läkemedlet är ute i allmänt bruk, men då talar vi fortfarande om ovanliga
biverkningar. Han poängterar att tillverkare och myndigheter är medvetna om den förhöjda risken och att de därmed har en ökad vaksamhet.

– Allting som vi gör har biverkningar, man måste acceptera att saker och ting inom medicin har biverkningar. Däremot ska inte biverkningarna vara värre än vinsten,
för då har man inte ett fungerande läkemedel.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.141