Mästaren på peer review säger sällan nej till en studie

Statistikern Jonas Ranstam framhåller möjligheten att befinna sig i forskningens frontlinje som ett viktigt skäl att ägna sig åt granskning av medicinska studier.

Referentgranskning är ofta ett jobb i det fördolda. Men den medicinska statistikern Jonas Ranstam blev för några år sedan utnämnd till toppgranskare av den brittiska organisationen Publons och han har kallats ”a peer-review machine” av den amerikanska nyhetstjänsten Stat News.

– Före pandemin tackade jag sällan nej till att referentgranska en vetenskaplig studie. Det hände i stort sett bara om den låg utanför mitt område. En oväntad effekt av pandemin var att antalet manus som behövde granskas ökade kraftigt och nu behöver jag tacka nej till fler förfrågningar. Många läkare fick förmodligen mer tid ägna åt manusförfattande, säger han.

Första gången han granskade en medicinsk studie var 1993, då åt tidskriften Acta Orthopedica där han än idag ingår i redaktionen.

Idag har han enligt Publons referensgranskat över 6 000 studier åt sammantaget 98 tidskrifter.

Han beräattar att han en typisk dag granskar två studier på förmiddagen och sen ägnar han eftermiddagen åt studier han själv är involverad i samt åt konsultuppdrag.

Tidigare har han bland annat varit anställd som statistiker vid Novo Nordisk i Köpenhamn. Han har också varit adjungerad professor i medicinsk statistik vid Lunds universitet, men sa upp sig för att bli statistikkonsult på heltid.

I det egna företaget tar han uppdrag både åt läkemedelsföretag och åt akademiska grupper. Det kan handla om att hjälpa till att analysera data, utveckla studieprotokoll eller att konsultera i framställningen av anslagsansökningar och forskningsrapporter.

Vilka är då destörsta utmaningarna som referent? Jonas Ranstam säger att det för honom har skiftat under den långa tid han har referentgranskat.

– Utöver själva metodgranskningen strävar jag efter att kontrollera att det finns en intern konsistens i manuskriptet och att det finns en öppenhet i redovisningen. Det måste också klart och tydligt framgå vad som är antaganden eller åsikter och vad som har empirisk evidens. Jag tycker att det är väldigt viktigt att forskare inte blandar ihop antaganden och åsikter med vad som verkligen har observerats. Det kan vara ganska svårt för oerfarna studieförfattare.

Referentuppdrag sker oftast obetalt, men ändå granskas en otrolig mängd artiklar varje år, månad och vecka av forskare och statistiker som egentligen har fullt upp med annat.

– Det ingår i spelets regler att om man själv vill publicera bör man ställa upp och granska andra, konstaterar Jonas Ranstam.

Han framhåller att det också är meriterande att granska studier och att det ger en inblick som gör att man ständigt håller sig ajour med vetenskapen.

– Man får förhandsinformation och vet var forskningsfronten befinner sig. Det ger också möjlighet att förbättra sin egen metodik för man vet hur andra forskare gör. Den egna utvecklingen är för mig ett viktigt skäl till att granska studier.