Svårt att rekrytera patienter till cancerstudier
I Sverige har det en längre tid pågått en negativ trend i antalet kliniska studier. En av orsakerna är att det är svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare. Ett av de fält som redan före pandemin kämpat med att rekrytera patienter är onkologin, där normalt endast ett fåtal procent av patienterna ingår i en klinisk studie. Karin Eriksson, enhetschef för forskning på Cancerfonden, ser det som problematiskt.
– Den data som finns visar ju på att det är tuffare att rekrytera. Om man inte lyckas rekrytera tillräckligt med patienter tar studierna betydligt längre tid. Vid internationella studier kan det bli så att man inte alls går in i Sverige vilket drabbar svenska patienter negativt, säger Karin Eriksson till Life Science Sweden.
Från Cancerfondens sida har man försökt att lista ut varför det är så svårt att rekrytera.
– Dels är det mer och mer avancerade studier som ska genomföras vilket leder till ett snävare urval. En annan klassisk fråga är att vårdproduktionen inte ger utrymme för forskningen på det sätt som man önskar.
Den bilden bekräftas i en rapport som Cancerfonden gav ut tidigare i år där man tittat på hur covid-19-pandemin påverkat forskningen i Sverige mellan november 2020 och februari 2021. Under coronapandemin har rekryteringen till kliniska studier så gott som helt pausats.
– Där blir det väldigt tydligt att vårdproduktionen tog över och inkluderingen av nya patienter stoppades och studier försenades. Så det är ju en orosfaktor. Den här studien belyser ett strukturellt problem där vi har en brist på kapacitet för att hålla upp forskningen under kriser.
Enligt Karin Eriksson är ett annat av problemen att alldeles för få cancerpatienter blir tillfrågade om att vara med i studier.
– Ungefär 5-10 procent av patienterna på onkologiska kliniker tillfrågas om de vill vara med i en klinisk studie men det ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Vi strävar efter att alla cancerpatienter ska omfattas av en forskningsstudie, om de inte har avsagt sig från att delta.
Så många som 20 procent av cancerpatienterna skulle kunna ingå i en klinisk prövning, anser Karin Eriksson.
– Då måste patienterna veta om att studierna finns, men även forskare och personal. För det är en del av problemet att vi inte riktigt ser vilka studier som pågår när och var på ett samlat sätt.
Det pågår arbete med flera initiativ för hur man ska kunna involvera fler patienter.
– Man försöker ju göra det enklare för patienterna själva att kunna hitta olika studier genom digitala verktyg som till exempel kliniskastudier.se. En annan möjlig lösning vore att ha en databas på sjukhuset där forskare kan leta efter lämpliga patienter.
Med digitalisering och ny teknik öppnas möjligheter för att delta i en studie från andra delar av landet eller från utlandet.
– Vissa cancerdiagnoser är väldigt små med fåtal patienter i Sverige och då är frågan hur svenska patienter kan få en möjlighet att vara med i studier i andra länder där fler patienter studeras. Det är något som blir mer och mer möjligt genom tekniken men då gäller det att lagstiftningen hänger med. Cancerforskningen blir också mer och mer internationell och forskare kan samarbeta mellan olika länder.