”Så blir vi ledande inom precisionsmedicin”
Av Precisionsmedicin är ordet på allas läppar. Med hjälp av avancerade genanalyser kan läkare
få veta vilka patienter som har nytta av specifika läkemedel och på så sätt anpassa behandlingar efter varje individ, vilket är vad precisionsmedicin går ut på.
Än så länge väljs fortfarande cancerläkemedel oftast utifrån var cancern är lokaliserad. Har patienten njurcancer får hon eller han kanske Sutent och är det lungcancer blir behandlingen kanske immunterapierna Keytruda eller Opdivo.
I framtiden kommer sannolikt cancerpatienter istället få läkemedel utifrån vilka genetiska förändringar som orsakar tumören. Har patienten mutation X får hen läkemedlet Y oavsett om cancern finns i lungan, njuren eller levern. Det blir en mer träffsäker behandling där just de patienter som verkligen har nytta av läkemedel får dessa.
Regeringen lyfter fram precisionsmedicin i sin life science-strategi, regionerna och universiteten har det ambitiösa samarbetsprojektet Genomic Medicine Sweden och
det anordnas otaliga seminarier i år med just precisionsmedicin som tema.
Det finns risker med hype kring forskningsområden. Ett exempel är stamceller. För tio år sedan var det ordet stamscellsforskning som fick det att vattnas i munnen på universitetsledningar, anslagsgivare och politiker som ville vara i forskningens frontlinje.
Så när en italiensk kirurg påstods vara framstående inom fältet dröjde det inte länge innan Karolinska värvat honom, prestigetidskriften Lancet publicerat hans rön och media skrivit otaliga artiklar om kirurgen som med stamceller och plast kunde återskapa trasiga
luftstrupar.
Att en forskare och läkare duperade andra forskare betyder inte på något sätt att stamcellsforskningen är uträknad eller saknar betydelse, men hypen fick sig en törn.
Dagens hype kring precisionsmedicin är jag mer optimistisk till då vi redan idag ser hur de nya metoderna gör nytta. Redan nu finns det läkemedel godkända med
en viss mutation – inte en sjukdom – som indikation.
Förutom det offentliga projektet Genomic Medicine Sweden har företaget Roche en tjänst för genprofilering, som inte ens kräver vävnadsprov utan det räcker med blodprov för att analysen ska kunna genomföras. Men tjänsten, som är den som är längst fram i sitt slag i Sverige, fick år 2019 nej för bredare användning av NT-rådet.
I en intervju på sidan 10 i den här tidningen är onkologen Nils Wilking kritisk till det – och det på goda grunder.
Användning av en kommersiell genpanel som ovan nämnda kostar runt 20 000 kronor. Det kan tyckas dyrt. Men med hjälp av sådana genpaneler kan vi inte bara hitta de patienter som har bäst nytta av läkemedel. Vi undviker också att patienter får läkemedel som är verkningslösa för dem och då ändå får biverkningar samtidigt som vi
spar in kostnaden för läkemedlet som inte används.
Nya cancerläkemedel kan kosta 25 000 - 75 000 kronor i månaden, alltså mer än en
genanalys som kan göra att de inte ges i onödan.
Det är bra att Sverige satsar stora offentliga medel på Genomic Medicine Sweden där några av landets främsta forskare vid universiteten är engagerade. Släpp nu även in de
kommersiella aktörerna så kommer Sverige leva upp till målsättningen i regeringens life science-strategi om att bli ledande inom precisionsmedicin.
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.
