23948sdkhjf

Tummen upp för den skarpa kritiken i Corona-kommissionens rapport

”Det är ju skarp kritik, både mot regeringens ovilja att fatta beslut och mot Folkhälsomyndighetens svamlande och icke-vetenskapliga handlande i början av pandemin”, säger Johan Styrud, läkare vid Danderyds sjukhus. Life Science Sweden har talat med forskare och läkare om Coronakommissionens rapport.

Idag, fredag, kom Coronakommissionens slutbetänkande om Sveriges pandemihantering. Regeringen får beröm för snabba och kraftfulla ekonomiska åtgärder.

Men när det kommer till smittskyddsåtgärder får regeringen skarp kritik i flera avseenden. Istället för att ta ett eget ledarskap lät regeringen Folkhälsomyndigheten helt ta över taktpinnen, läs mer om slutrapporten i tidigare artikel i Life Science Sweden.

Life Science Sweden har talat med forskare och läkare om hur de ser på Coronakommissionens slutbetänkande. 

Göran K Hansson, professor i kardiovaskulär forskning vid Karolinska institutet, anser att kommissionen har presenterat en gedigen rapport som leder till bättre förutsättningar för att kunna skydda svaga grupper nästa gång en pandemi inträffar.

– Det är en väldigt noggrann och insiktsfull analys som kommissionen har gjort. Ur ett medicinskt och vetenskapligt perspektiv är betonandet av försiktighetsprincipen viktig och det är bra att det lyfts fram av kommissionen. Man kan inte vänta på evidens från epidemiologiska studier i en akut situation och i det läget är det enda rimliga att följa försiktighetsprincipen för att skydda befolkningen.

En annan slutsats som Göran K Hansson lyfter fram är att ledningen måste ske på högsta nivå i en sådan här kris och att regeringen måste ta in flera röster än en.

– Här lyssnade regeringen helt på Folkhäsomyndighetens generaldirektör, men tjänstemannaanalys måste kombineras med vetenskaplig analys. Det behövs en vetenskaplig rådgivarpanel.

Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, är förvånad men glad över att kritiken i rapporten är så tydlig.

– Det är ju skarp kritik, både mot regeringens ovilja att fatta beslut och mot Folkhälsomyndighetens svamlande och icke-vetenskapliga handlande i början av pandemin. Och det känns helt rätt, säger han.

– Sedan tycker jag att man glömt en faktor, och det är att vi borde ha haft en mer robust vård från början, med mer luft i systemen och större marginaler om något händer.

Annika Linde, tidigare statsepidemiolog och medförfattare till Kungliga Vetenskapsakademiens rapport om coronahanteringen – som också innehöll kritik mot regeringen och myndigheter, konstaterar att Coronakommissionens slutrapport överensstämmer väl med Vetenskapsakademiens slutsatser.

– Jag har inte hört något om ansvarsfrågan ännu, men där är det tydligt att vi har stora problem. Det har ju krupit fram att det har funnits samarbetsproblem mellan MSB och Folkhälsomyndigheten – och det har ju på nåt sätt skymtat mellan raderna under pandemin. Självklart måste det åtgärdas, speciellt nu när vi står inför en ny krissituation, som inte är en pandemi. Det är oerhört viktigt att vi har ett bra samarbete i krissituationer och att varje myndighet bidrar med sitt expertisområde och att man samordnar sig, säger hon.

Hon framhåller särskilt att ett stort problem under pandemin har varit senfärdigheten när det gäller att påbörja provtagning och smittspårning.

– Det gick ju så oerhört långsamt att få igång provtagningen. Och att man sedan lade ned smittspårningen för tidigt och sa att smittspridningen ändå fanns ute i samhället – det var ett bekymmer.

Hon anser att frivilligheten vad gäller åtgärder för den svenska befolkningen var rätt, men att där funnits problem.

– Man behöver ha extremt tydliga instruktioner – det har fattats. Det bör dessutom finnas uthållighet i råden – man kan inte ändra hela tiden. Ena dagen får man sitta åtta personer runt ett bord och nästa dag fyra. Det blir fullständigt hopplöst för människor att följa råden när de är så hoppiga som de har varit.

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet, konstaterar att Sverige inte var redo för den här typen av kris.

– Krisberedskapen behöver stärkas. Nu behöver vi blicka framåt och få till reformer som vi har väntat länge på: en nationell primärvårdsreform med fast läkare till hela befolkningen, fler vårdplatser, en rimlig arbetsmiljön i vården och en bättre beredskap inför kommande pandemier och kriser, säger hon..

Hon är dessutom väldigt kritisk till hur regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, gör överenskommelser för att styra Sveriges sjukvård.

– SKR är inte en myndighet utan en intresseorganisation. Det är ovärdigt att exempelvis testning på bred front försenades eftersom regeringen och SKR inte kunde komma överens. Vården blir dessutom ojämlik när vi har 21 regioner som agerar på olika sätt, säger hon.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.063