Petter Hartman: Gör det lätt att göra rätt vid rekrytering av internationell arbetskraft
Den ryska invasionen av Ukraina ställer Europa inför den största utvandringen från ett enskilt land sedan andra världskriget. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet och i Sverige förbereder sig myndigheter och kommuner för att ta sitt ansvar i flyktingmottagandet. Vid sidan av akuta åtgärder behövs också en mer långsiktig plan för hur nyanlända ska integreras på arbetsmarknaden. För att svenska företag ska kunna anställa utländska kompetenser krävs att det är lätt att göra rätt.
Vår position som ledande forsknings- och innovationsnation är beroende av att utländska forskare och experter söker sig hit. Inte minst inom life science industrin och den svenska hälso- och sjukvården är behovet av internationell arbetskraft stort. Riskerna för en annalkande kompetensbrist har utmålats som en av de stora utmaningarna mot vår konkurrenskraft under kommande år.
Den senaste tiden har EU:s flyktingpolitik genomgått en rekordsnabb förändring och på bred front öppnar nu länderna upp för att ta emot ukrainare på flykt. Detta står i bjärt kontrast till de senaste årens debatt i Sverige som i mångt och mycket kommit att handla om begränsade volymer och skärpningar i lagen om arbetskraftsinvandring som lett till omfattande kompetensutvisningar.
Vittnesmål om skrupelfria aktörer har gjort frågan om utländsk arbetskraft till en svår politisk balansgång för partierna i riksdagen, där åtstramningar för att stävja fusk och att människor exploateras av oseriösa arbetsgivare måste avvägas mot regelförenklingar och incitament som gör det lättare att rekrytera utländsk arbetskraft till Sverige.
I första hand är det kvinnor, barn och äldre från Ukraina som nu anländer i snabbt ökande takt. I och med att massflyktsdirektivet aktiverats, underlättas mottagandet och därmed borde såväl uppehålls- som arbetstillstånd kunna beviljas snabbare än i traditionella asylprocesser med individuell prövning. Detta är ytterst välkommet.
Tyvärr finns dock fortsatt stora utmaningar som behöver lösas. Avstegen från en traditionell asylprocess innebär att flyktingar inte får tillgång till SFI (svenska för invandrare), boendefrågan är fortsatt en stor utmaning, vårdbehovet för dem som anländer är okänt och därtill krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör att nyanländas kompetens kan omsättas på arbetsmarknaden.
På Medicon Village i Lund möter jag dagligen bolag som vill hjälpa till på olika sätt. Men redan innan kriget i Ukraina bröt ut uttrycktes frustration kring den byråkratiska djungel som präglar processerna vid anställning av internationell arbetskraft, liksom långa handläggningstider på exempelvis Migrationsverket. De skånska bolagen var inte ensamma om denna uppfattning. Redan 2018 uppmärksammades problemen i ett PM av Tillväxtanalys med titeln ”Konkurrensen om internationell kompetens”.
Utöver de långa handläggningstiderna vid exempelvis förlängning av arbetstillstånd poängterade de intervjuade företagen även svårigheter gällande medföljandes möjligheter att hitta arbete, platsbrist på internationella skolor liksom flaskhalsar på bostadsmarknaden som hinder som måste övervinnas.
Det svenska näringslivet har en nyckelroll att spela för att hjälpa nyanlända i arbete. Men för att det ska lyckas måste det vara lätt att göra rätt. Detta kräver att reglerna är tydliga och att ledtiderna i myndighetshanteringen kortas.
Här och nu handlar det om att ta konsekvenserna av att kriget rasar i vårt närområde och att människors liv slås i spillror. Men vid sidan om de akuta insatserna för att se till att människor får skydd, är den pågående flyktingkrisen också en påminnelse om att vi långsiktigt behöver göra det lättare för nytillkomna att snabbt komma i arbete. Detta gäller oavsett vilka motiv som ligger bakom beslutet att lämna sitt land för en framtid i Sverige.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.
