23948sdkhjf

Studie: Önsketänkande kan ha väglett beteende under pandemin

En ny doktorsavhandling tyder på att vi systematiskt underskattar hälsorisker – om och när det passar oss. Det gällde inte minst under pandemin då våra riskbedömningar kan ha styrts av önsketänkande snarare än av hur vi rimligen borde ha uppfattat farorna.

Ämnet behandlas i en nyligen publicerad doktorsavhandling från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Den bygger bland annat på en fältstudie från våren 2021 där 434 ovaccinerade studenter i Lund ingick.

Syftet var att mäta deras riskbedömningar med avseende på kafébesök, en social aktivitet som under pandemin hade kommit att innebära en hälsorisk.

Studenterna delades upp i en kontrollgrupp och en behandlingsgrupp. I den förstnämnda fick deltagarna en kafékupong på 15 kronor, i den senare en kupong värd 100 kronor.

Före utdelningen av kupongerna uppfattade studenterna i bägge grupperna kafébesök på likartat sätt, som relativt riskfyllt. Men två veckor senare såg det helt annorlunda: medan studenterna med 15-kronorsvouchern menade att risken med ett kafébesök ökat den senaste tvåveckorsperioden, vilket var i linje med smittökningen som rapporterades just då, ansåg studenterna med 100-kronorskupongen tvärtom att risken hade minskat. De senare hade dessutom löst in vouchern i fem gånger högre utsträckning än dem i kontrollgruppen.

 Att de med 100-kronorsvouchen hade en större tendens att gå på kafé trots att det inte var socialt önskvärt var kanske inte oväntat. Mer överraskande är att de också spelade ner risken med att göra det för att rättfärdiga det inför sig själva, säger nationalekonomen Marco Islam, som skrivit avhandlingen, till Life Science Sweden.

Han menar att människors riskbedömningar i högre grad än tidigare forskning indikerat kan vara resultatet av önsketänkande. Vi tror vad vi vill tro, snarare än vad vi borde tro utifrån informationen vi har. Vilket i sin tur tjänar syftet att legitimera riskfyllt beteende.

Marco Islam menar att studien är ett argument mot en alltför liberal coronapolitik, och för rigorösa tester.

Den visar att utan tydliga regler och riktlinjer tenderar människor att tolka kontextuella incitament på ett egoistiskt sätt, vilket leder till att riskerna kan underskattas, säger han.

Skulle du säga att det önsketänkande som du sett hos studenterna i studien även har funnits hos politiker och myndigheter i Sverige under pandemin?

Det kan jag inte bedöma utifrån studien. Jag har min personliga åsikt i frågan, men den spelar ingen roll i det är sammanhanget.

Läs hela artikeln "Motivated Risk Assessments" och mer om avhandlingen "Economic Experiments on Behaviour and Preferences".

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.063