23948sdkhjf

Bubblarna på innovationslistan

Långt mer än 20 viktiga innovationer som hjälper personer till bättre hälsa har svenska upphovspersoner. Här skriver vi om ett urval av dessa som alla har kommit det senaste halvseklet.

Nasaline
Sjuksköterskan Susanne Åhnblad och läkaren Peter Åhnblad tog gemensamt fram nässköljaren Nasaline och erhöll svenskt patent 2001. Idag ägs produkten av det amerikanska bolaget Neil Med och finns i flera länder. Nasaline finns på de flesta apotek i Sverige och används även i sjukvården. 

Gynocular
Gynekologen Elisabeth Wikström Shemer har krympt tekniken på de mikroskop som används för att upptäcka livmoderhalscancer. Mikroskopen ansluts till en mobiltelefon, vilket gör att bilder kan tas med hjälp av instrumentets optik. Bilderna överförs sedan till en patientjournal-app och på distans kan läkare bedöma dem.

Idag används instrumentet i över 30 länder och tanken bakom innovationen är att mikroskopet ska vara just mobilt, billigare och kunna användas i länder som saknar eller har bristfällig elförsörjning då mikroskopet drivs av ett vanligt mobiltelefonbatteri. 

Easymark Dx-Sin
Röntgensjuksköterskan Ylva Ryngebo tröttnade på omoderna hjälpmedel inom radiologin. Hon ligger bakom flera innovationer, och har bland annat tagit fram ett märksystem för organmärkning vid röntgenundersökningar – Easymark Dx-Sin. Systemet, som består av färgade plexistavar med blyinskrift, underlättar för röntgenpersonal att märka rätt kroppsdel vid röntgen.

Tidigare användes blygraverade plastbrickor som tejpades fast bredvid eller på patienten, något uppfinnaren ansåg ohygienisk. Idag finns märksystemet, där dx står för höger och sin för vänster, på i stort sett alla röntgenavdelningar i Skandinavien. 

Lundatex kompressionsprodukter
Lundatex kompressionsprodukter är bandage, strumpor och system som bland annat används för att behandla venösa och lymfatiska bensjukdomar som svårläkta bensår. Idén att utveckla ”smarta bandage” kom från Erney Mattsson, professor i kärlkirurgi vid Sahlgrenska akademin, och Torbjörn Lundh, professor i matematik vid Chalmers. Genom Textilhögskolan och Smart Textiles i Borås kom de i kontakt med en textilutvecklaren Josefin Damm. Tillsammans kunde de tre utveckla produkterna som gör det betydligt enklare för sjukvårdspersonal att linda bandage med rätt tryck.

Företaget Presscise ansökte om sitt första patent 2013 och sedan dess har ytterligare fyra produkter patenterats. Produkterna används allt mer och har potential att bli än mer spridda – till gagn för många patienter 

Carmeda Bio Active Surface 
Det kroppsegna ämnet heparins betydelse för blodkoagulationen beskrevs första gången på 1930- talet av Erik Jorpes, forskare vid Karolinska institutet. Och svenska Vitrum var samma årtionde först i världen med att tillverka den första heparinprodukten för intravenös användning. Ämnet har fortsatt att fascinera svenska forskare och uppfinnare. År 1982 tog professorn och läkaren Olle Larm patent på en metod att fästa heparin på olika ytor som ska opereras in i kroppen.

Uppfinningen gav upphov till företaget Carmeda och till produkten Carmeda Bio Active Surface. Carmeda ägs idag av amerikanska W. L. Gore & Associates, mest känt för det det vattenavvisande materialet Goretex 

LIFE SCIENCE SWEDEN RANKAR SVENSK MEDICINSK INNOVATION

Life Science Sweden fyller 20 år – och firar med att ta fram en topplista över de 20 viktigaste nutida svenska innovationerna inom medicinområdet som publiceras i nya numret av tidningen och på webben idag, tisdag.

Frågor och svar om Life Science Swedens innovationsrankning

Så gjorde vi rankningen

Samtliga artiklar om topplistan

Artikeln är en del av vårt tema om Topp 20 innovationer.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078